kraschen

Förkylningen har slagit till på allvar nu. Bytet av miljö var för mycket tror jag, eller så är det något annat, men jag vaknade med riktig förkylning och snuva, och sitter här i morgonrock med eländigt magknip, rinnande ögon och en näsa som en kran. Hu.

Igår var vi iväg och åt på en fisförnäm restaurang. Trevlig, sure, med en äldre herre som spelade piano och fina fresker på väggarna, på samma torg som kungliga spanska palatset. Men maten var ingen höjdare faktiskt. Fyra rätter. En lessen liten geggig fiskkaka med två musslor, följd av en bit kolja eller liknande, och så en tournedous som var... okej, med en märklig efterrätt. Men diskussionerna var ganska trevliga.

Det var rätt skönt att komma tillbaka till hotellet. Men lite bilder fick jag med mig (ursäkta kvalitén):

Sådär, då var mötet avklarat. Nåja, det formella. Om några timmar startar del två, nätverkandet på en lite bättre middag i samband med ett möte. Vår lunch intog vi på en tapasrestaurang, som hade en inredning som inte direkt var vegan-vänlig:
Japp. Skinka upp och skinka ner. Taket fyllt och även väggarna (längst bort) dekorerade med hundratals skinkor från döda små grisar. En högst märklig inredning... kan ni tänka er den i en svensk lunchrestaurang. Jensens Böfhus, liksom?

Väl åter på rummet ska jag nu ta ett litet bad och slappna av musklerna, har börjat få lite av en förkylning och kanske vore på sin plats att varva ner lite en smula. Här är en bild på en del av mitt hotellrum....

07.15
En gaaanska trött Björn. Har inte sovit bra, fastän sängen varit skön. Flera nätter nu som jag haft svårt att somna på kvällen. Vet inte varför, känner mig inte direkt stressad faktiskt. En dusch kanske botar tröttheten? Lång dag ahead...


07.27
Japp, lite bättre. Nu ska vi se vad hotellet har att erbjuda i frukostväg. Är inte sådär jättehungrig men lite frukt och en kopp kaffe kanske?

08.46
Ännu lite bättre efter en riktigt grym frukost, som finns att beskåda nedan:
Inte så illa va? Frukt, en riktigt god apelsinjuice, och lite bröd och potatisomelett. Och tre koppar kaffe. Ja, jag var trött, fler frågor?

Resten av min dag kommer jag att spendera i det här rummet, här illustrerat med en något suddig Karl A:
Ett trevligt mötesrum, en effektiv vaktmästare och en projektor senare komme vi vara igång. En professor från Irland tittade in men försvann en snabbis på jakt efter kaffe. Om tio minuter börjar det. Jag skriver säkert lite då och då.

Bra med mer bilder? Tack Hannahn för tipset!

Det ser inte helt illa ut ändå, vädret i Madrid. Lite regn när vi ska åka hem, det kan man leva med.

Ikväll efter en extremt produktiv dag smet jag hem till Hannah med Ben & Jerrys eftersom hon var sjuk stackarn. Mycket uppskattat (eller vad säger Jennie, visst får man plus för att man gillar B&J? ;-).

Nu blir det Spanien några dagar!

Så här ser det ut utanför mitt fönster. Klockan är 08.20 och jag har varit uppe i 40 minuter. Hittills har jag hunnit med att slänga in två maskiner tvätt och fixa morgonkaffet, samt ställa in telefonens bluetooth så jag kan skicka bilder till bloggen lite lättare. Det är bra. Mer bilder skapar fler intresserade läsare naturligtvis. Egentligen skulle jag vilja ha min blogg på Blogger istället, eftersom den har mer funktioner - och min telefon kan skicka direkt till blogger och skapa inlägg därifrån. Det går att göra något liknande med blogg.se, men är inte lika busenkelt.
Jag funderar också på att göra bloggen mer publik. Jag har ju en blogg som är mer publik kring vad jag tycker, men att ha många bloggar är ju som bekant ganska svårt. Det är en sak att ha en privat och en professionell (flintberg.com är tänkt att användas som en professionell blogg), men det är onödigt att ha TVÅ privata, en hemlig och en icke-hemlig. Tre bloggar som ska uppdateras dagligen är ju nästan ett deltidsjobb.

Nåja, jag får väl klura vidare. Nu.... mer jobb. Ska ringa If och kolla status på mitt ärende hos dem... och sen har jag ungefär en miljon saker att ta tag i inför spanien imorgon. som t.ex. när min flight ska gå...

Tillägg:
- Flighten går på eftermiddagen så jag får några timmar på förmiddagen att förbereda ytterligare. Tjohoo, mindre stress.
- If har inte fått svar från trafikskadenämnden, If gissar att de återkommer i början av 2009. De fick pappren i maj. Man vet att det är en statlig myndighet när....

Ja, så var man tillbaka i Malmö. Jag hade glömt slänga räkorna som jag tagit ur frysen för att de var för gamla. Det luktade allt annat än sommaräng i lägenheten och jag har nu vädrat. Och jag fick skjuts hem, efter att ha spenderat helgen i Ekeby med Hannah och hennes familj.

Nu är en av fyra extremt hektiska veckor avklarade och jag väntar med spänning på de andra. Min kväll kommer bara handla om jobb, jag har en del saker som måste göras klara inför mötet i Madrid. Jag åker ner på tisdag, förbereder ihop med Karl och sen är det möte hela onsdagen. På torsdag kväll är det en middag med några nyckelpersoner som vi ska delta på och jag antar att torsdag dag ska bli utveckling av projektet.

Fredrik fyller år på onsdag förresten och det innebär att Bennie (väl?) fyller år på tisdag tror jag :-). Jag måste tillstå att jag är helt borta när det gäller födelsedagar, kan glömma bort datum väldigt lätt. Märkligt, med tanke på att jag har bra nummerminne.

Just nu är det mycket lägenhetssökningar. Jag tror att steg 1 var att inse att den sortens lägenhet jag vill skaffa har jag inte råd med, utan det får bli något som mer motsvarar ekonomin, även om det innebär att inte bo så stort eller så centralt som hade varit önskvärt. Och så får det bli en satsning på något större på sikt istället. Om några år kanske.

Jag har fått en ny design förresten. Hannah hjälpte mig lite. Och med lite menar jag att hon gjorde allt och jag satt bredvid och sa ungefär vad jag ville ha - 20 minuter senare så hade jag fått inte bara en nytagen bild utan även en ny bloggdesign som känns trevlig och fräsch. Fantastiskt!

Jaa, vad mer att rapportera. Nästan inga kommentarer kring att jag ska flytta till Göteborg här i bloggen. Antingen är folk lättade över att jag ska få fast jobb (hej mamma!), eller så är de oroliga att de inte ska få se mig mer (Åstorparna?), men det har varit rysligt tyst i alla fall.

Nu blir det Madrid i veckan och förhoppningsvis ska jag kunna använda blåtanden för att ta bilder med mobilen så ni kan få se lite vyer därifrån. Bloggen blir ju så mycket roligare med bilder.

Så, nu har jag bloggat, nu blir det arbeit. In i dimman, fast inte lika roligt som när det är fest.

Inne på sjätte timmen tåg idag. Det blev en succé på riksdagen i alla fall även om jag nästan blev nersprungen av Bodström på vägen ut, han hade bråttom hem verkade det som.

Ja, så var det bestämt till mångas sorg och vissas glädje, att det skulle bli en anställning igen. Inte vilken som helst i och för sig, utan där man kunde flexa sovmorgon och jobba hemma om man ville och sådär. Och så fick man jobba med rollspel och skola, och det var ju trevligt.

Även om Skåne var närmre hans hjärta än västkusten, så var det framförallt de personliga värdena i trygghet, att inte oroa sig. Han hade märkt att stress påverkade honom mycket mer än förr, att han blev uppjagad lättare. Och han tänkte inte förfalla i gamla mönster så det gällde att kanske äntligen, äntligen försöka hitta hem och slå ner bopålarna.

Det enda han ångrade var att han inte fick möjligheten att titta sig om efter ett annat jobb i skåne som alternativ. Men vilket annat jobb skulle kunna ge honom den friheten, där han inte behövde tänka på kommersiella kunder, utan där projektet stod i centrum istället, eftersom det var en kommunal organisation?

Men han skulle sakna allt, kunna droppa in i Eslöv på eftermiddagarna och snacka skit. Kunna gå ner till havet. Men han tänkte komma tillbaka ofta. Och han skulle inte behöva jobba helger mer, kanske rentav kunna släppa jobbet lite. Och firman fanns ju kvar, om än som hobby igen, som den en gång började.

Det skulle bli ännu viktigare för honom att hålla kontakten med Åstorpsgänget.... komma ner för spel och annat. En sak var säker. Han hade aldrig längtat så mycket efter trygghet och vardag som nu... puh. kunna stänga av jobbet när man kom hem och bara vara.

Nu sitter jag på ett tåg som susar fram genom Smålands skogar. Här finns det alla möjligheter att tänka. Jag har en hel hög med olika arbetsuppgifter som väntar mig, och jag ska ta mig an nästa alldeles strax, men ville ha en liten paus i min vardag. Helst hade jag velat ringa Hannah, men täckningen är så usel på tåget och hon verkar inte vara online, så hon är nog redan på väg till Malmö med sin kompis Petra.

Kommer inte ses förrän på fredag, huu. Men å andra sidan ska jag spendera hela helgen där med henne, och förhoppningsvis vill hon spendera nästa med mig när jag återigen varit borta i nästan en vecka, Madrid den här gången. Ska i och för sig bli väldigt skönt med lite sol, men det är flänga, flänga nu och jag längtar efter helgen, ska stänga av telefonen helt och bara umgås med Hannah lite grann.

Snart är allt flängande över. Åtminstone det flängande som innebär att jag åker till Göteborg. Hade jag bott i Göteborg hade dessa tre veckor inte varit tre veckor med totalt 12 dagar hemifrån, utan 4.

I veckan ska jag kolla på tre lägenheter. Två av dem är heta kandidater. Båda ligger på Johanneberg, ett trevligt område precis söder om hjärtat av Göteborg. Den ena är lite mindre, ligger närmre centrum, på promenadavstånd till Avenyn (och inte promenadavstånd så som mäklarna säljer, utan i verkligheten - mäklare måste vara utrustade med maratonkroppar för man kan bo upp till en mil från avenyn och ändå heter det "Avenyn ligger på promenadavstånd").

Det ska bli spännande att se vad som ska hända. Men samtidigt känner jag att pengarnas tyngd vilar över mig nu, det blir tight och hårt och slitigt. Det är lite tight, helt enkelt. Men oj vad jag längtar efter att få ett hem. Så det får gå helt enkelt.

Det har varit många turer, men nu har jag accepterat erbjudandet från Göteborg och kommer lägga firman som sidoverksamhet från 1feb nästa år.

(Det här inlägget är redigerat då bloggen numera är publik)

Den nyvalde presidenten Barack Hussein Obama och hans fru har fått kodnamn av Secret Service läste jag i GP på nätet.

De har humor. Han är "Renegade" (rymlingen, den som går mot strömmen, bryter konventionerna) och hon är Renaissance (klassiskt, elegant, mångsidig). Barnen blev Radiance och Rosebud. Vackra, fina namn.

Undrar vad Bush heter. Nu måste jag googla.

Han hette Tumbler och hans fru hette Tempo. Reagan hette Rawhide, Clinton hette Eagle.

Intressant. Renegade och Renaissance. Coola namn!

Ja... nu har förändringens vindar slagit till igen. Det konventionella och det okonventionella korsar än en gång vägar. Den Björn som vill stå som internationell vägdelare och den som vill ha det trygga hemmalivet får återigen slåss om uppmärksamheten. Men en sak visste jag redan förra hösten, att trygghet blir allt viktigare för mig, att inte flacka runt lika mycket.

Vi får se vilka beslut som väntar. Snart blir det frukost. En styck gosig fröken kom överraskande igår och det blir ostomelett till frukost. Det har varit otroligt skönt, precis som Fredrik så har Hannah i den här processen hela tiden vurmat för att jag ska göra det som känns bäst för mig, inte lagt några personliga aspekter på problemet alls utan bara stöttat helt och hållet utifrån mitt perspektiv och vad jag själv vill.

Nu måste jag jobba och när Hannahn vaknar blir det frukostbreak. :)

Ikväll blir det övertidsjobb och mer funderande kring analyser om vad jag ska göra.

Åt frukost i Ekeby innan jag trotsade regn och rusk för att åka till stugan och jobba. Här är så väldigt fint även när det blåser. Fantastisk plats. Kaffet brygger och är klart nu, ska hälla upp en termos så det håller sig under dagen.

Som vanligt stora omställningar i mitt liv. Alltid. Är så trött på det. Vill ha en plats som jag inte behöver flytta från om ett år eller två, en plats som kan bli hemma under en period på minst 5 år.

Nu är min kära mor hemma från Egypten igen. Det var ju lite osäkert, med tanke på att flygbolaget de åkte med var Sterling... trogna läsare såg hennes rapport från värmen. Jag skrev inte så mycket om hennes resa, jag tycker min mamma ska starta en egen blogg, det hade väl varit en bra idé? Jag är säker på att Hannah skulle ställa upp och göra designen om jag bad henne riktigt snällt. Mamma, börja blogga! Du har tid över varje dag och det kan bli riktigt roligt. Många av mina läsare skulle säkert följa din blogg med. Det är väl en bra idé? Det är buslätt och du kan skriva om quiltning, hemmapyssel och annat som du är så himla bra på. :)

På onsdag åker vinterdäcken på, nu är hösten och vintern här. Hu...

Som utlovat kommer här en bild på Miss Johansson:

På vägen hem idag ringde Jenny, min kära gudsons mamma, och pratade lite om allt och inget. Jag nämnde att min lägenhet på nitton kvadrat är för liten. Hon föreslog att jag skulle bosätta mig i stugan, där är ju så fint. Och det är ju alldeles sant, det är väldigt fint här. Bara lite långt till ALLT. Men väldigt fint.

Å andra sidan ska jag få ett erbjudande från Göteborg redan nästa vecka att ta ställning till, det gick fort. Vi får väl se var det landar... och vad jag väljer att göra. Mitt liv förändras ständigt. När ska jag egentligen äntligen få slå mig till ro och inte flänga så mycket?

Ikväll ska jag förbereda spelet för imorgon och slappa lite. Skönt! Snart kommer det en bild på Hannah också, för de som är nyfikna (vilket förmodligen är större delen av läsekretsen).

Brasan är tänd, pulverkaffet står på bordet och jag sitter och ser ut över sjön. Arbetsplatsen är fantastisk. Jag saknar lite grann att kunna göra sånt här oftare. Den här stugan trivs jag verkligen i. Det känns som om mitt liv går i 190 igen. Jag vet inte vad det är, men det är klart att osäkerheten ökas av att jag har kunder som helt ignorerat ett stort kontrakt med mig.

Jag klarar liksom inte av för mycket friktion i mitt liv. Det var en tankeprocess som sattes igång under veckan jag fyllde år, när jag för första gången stressade mig till gult kort, dvs att jag var på väg att inte bara "ha mycket att göra" utan få en del skadlig stress. Då funderade jag en del. Jag får enorm stress av att inte ha trygghet framöver. Ju äldre jag blir, desto viktigare blir trygghet. Att kunna lita på saker och människor omkring mig, veta att projekt såväl som personer är ungefär på samma humör och i samma läge varje gång. Och så kan ju projekt vara, men sällan människor. :P

Jag har många gånger fått höra att jag är lösningsorienterad. Om jag hör om ett problem vill jag fixa det. Men en del problem är antingen så komplexa eller så långsiktiga i projekten att jag inte kan fixa dem. Eller så är det inte jag som styr alla parametrar, som i fallet med kunden och kontraktet. Då blir jag frustrerad och stressad. Jag hatar att känna mig utlämnad till andra människors beslut - att inte vara herre över mitt eget öde. Men egentligen handlar det väl bara om att veta vad man vill och sen inte vika från sin egen linje. Ibland är jag för kompromissvillig och säger inte ifrån. Sånt måste jag sluta med. Men det är inte lätt, jag är van att man inte är bråkig.

Oerhört intressant att vi fått en svart president, en president som till och med jag smälte för när jag hörde hans tal imorse. Det var oerhört pampigt och finns på Aftonbladets sida för den som vill se det. Om det nu bara vore så att man kan få grisar att flyga så hade vi haft en riktigt spännande tid framför oss. Nu tror jag inte verkligheten är så enkel och att Obama måste kompromisse en massa för att komma nånstans. Men det är en kursändring.

Nu får vi bara hoppas han får leva. Jag misstänker att någon idiot kommer skjuta honom för att han är för liberal och därmed kommer skjutas genom en konspiration. Förmodligen inte direkt, men i samband med nästa val, antingen under kampanjen eller några månader efteråt. Nu vet ni i vilken spåkula ni såg det. Och därefter följer resten av min apokalyptiska profetia.... med globala konflikter och sönderfall.

En liten rapport från helgen i bilder....


När elden sprakar blir det riktigt, riktigt hemtrevligt...


Jag lagade till en fin laxbit med en pasta som sedan fick gosa ner sig i lite salt, peppar, creme bonjour med karljohan, timjan, och citron. Det blev riktigt bra! Hannah är vegetarian i grunden men äter fisk och skaldjur så det här gick nog hem tror jag. :)


För er som inte fattat varför jag gillar stugan bifogar jag en bild på sjön som jag ser från allrumsfönstret. Förstår ni nu?



Hannah passade på att lära mig lite fotografering. Jag upptäckte att min lilla kompaktkamera har en svartvit funktion. Visserligen kan man göra samma sak i photoshop, men det är rätt kul att se redan när man fotar hur det blir.


På lördagen bakade vi paj och åkte iväg till pappa och kristina med lite smulpaj. Mums vad bra den blev. Väldigt husligt, eller hur? Och gott som attans! Uppskattat också.

Ja, det var lite i helgen. Jag trivs häruppe. Man kan inte vara här hur länge som helst, men det är en fantastisk tillflyktsort från stressen.

Underbar helg i stugan, fantastiskt skönt att ha mobilen avstängd, datorn avstängd och bara njuta av naturen. Den där stugan är verkligen ett riktigt.... härligt stället. Och sällskapet var det inte nåt fel på heller!  Vi lagade mat, tog långa promenader, Hannah kom med det mycket goda förslaget att vi skulle baka paj, så vi satte ihop en liten smulpaj och smet över till pappa och bjöd på fika, mycket uppskattat!

Men mer info får komma senare, jag har tagit ett gäng bilder också som borde läggas upp. Det får bli sen. NU är det relaxkväll som gäller innan viktigt möte imorgon!