saker som inte finns i England
Sitter på kontoret här i centrala Sheffield och funderar på livet. Och på varför England är teknologiskt underutvecklat. Saker som inte finns i England inkluderar:
- nässpray (det är näsdroppar som gäller)
- personnummer (om man ska ha bankkonto måste man ha en elräkning med ens egen adress på)
- isolering (vi har pratat om iskalla hus tidigare här i bloggen)
Det går annars framåt, jag har nästan gått in i semesterläge nu, jag har bara ett fåtal projekt som rullar och jag har inte tänkt dra in en massa nya jobb över sommaren eftersom jag vet hur det gick sist, det slutade med att jag inte fick någon semester alls, och så har vi ju malmöprojektet som snart är på gång att börja, förhoppningsvis. Det räcker just nu för att få ihop lönen, även om man inte blir fet på det. Och det räcker just nu, jag försöker ju få det här med att byta land att fungera. Det är faktiskt lite svårare än jag trodde. Inte för att jag inte gillar Sheffield, för det gör jag, utan för att jag fortfarande reser en massa fram och åter. Och jag saknar ju mina vänner framförallt i Sverige, men det börjar märkas ändå att själva resandet är något som sliter på kroppen. Kanske jag inte är så ung längre. Men jag märker att det vore skönt att ha mer än 10 dagar på en och samma ort, det har inte hänt sedan jag var sjukskriven för olyckan. Det är snart 2 år sen, 1,5 sedan jag kom tillbaka.
Jag pendlade ju till Göteborg från Malmö när jag började jobba igen, så jag var aldrig på samma ställe. Jag reste runt som en skållad råtta under julen och när jag slutade mitt jobb reste jag ännu mer. Och sen träffade jag fröken Y och då blev det ju en hel del resor - och sedan dess har det ju varit resande nästan konstant, mellan stockholm-göteborg och malmö.
Har inte reflekterat så mycket på det, men märker att energin inte finns där riktigt att ta sig an flygande, väntande och annat som jag gjort tidigare. Det är därför det är svårt med England, för jag saknar ju mina vänner och min familj när jag är här såklart. Och vill träffa dem då och då, men orkar inte med att flyga till Sverige mer än 2 gånger i månaden. Det kostar ju en del också såklart.
Jag har ingen bra lösning på det heller, för det är resor i princip varje eller varannan vecka till och med slutet på juni inplanerat. Jag kommer bli som pappa, som inte vill resa nånstans alls när han är ledig, för han reser så mycket i jobbet. Hmmm, jag får återkomma med lösningar när jag har tänkt färdigt.
- nässpray (det är näsdroppar som gäller)
- personnummer (om man ska ha bankkonto måste man ha en elräkning med ens egen adress på)
- isolering (vi har pratat om iskalla hus tidigare här i bloggen)
Det går annars framåt, jag har nästan gått in i semesterläge nu, jag har bara ett fåtal projekt som rullar och jag har inte tänkt dra in en massa nya jobb över sommaren eftersom jag vet hur det gick sist, det slutade med att jag inte fick någon semester alls, och så har vi ju malmöprojektet som snart är på gång att börja, förhoppningsvis. Det räcker just nu för att få ihop lönen, även om man inte blir fet på det. Och det räcker just nu, jag försöker ju få det här med att byta land att fungera. Det är faktiskt lite svårare än jag trodde. Inte för att jag inte gillar Sheffield, för det gör jag, utan för att jag fortfarande reser en massa fram och åter. Och jag saknar ju mina vänner framförallt i Sverige, men det börjar märkas ändå att själva resandet är något som sliter på kroppen. Kanske jag inte är så ung längre. Men jag märker att det vore skönt att ha mer än 10 dagar på en och samma ort, det har inte hänt sedan jag var sjukskriven för olyckan. Det är snart 2 år sen, 1,5 sedan jag kom tillbaka.
Jag pendlade ju till Göteborg från Malmö när jag började jobba igen, så jag var aldrig på samma ställe. Jag reste runt som en skållad råtta under julen och när jag slutade mitt jobb reste jag ännu mer. Och sen träffade jag fröken Y och då blev det ju en hel del resor - och sedan dess har det ju varit resande nästan konstant, mellan stockholm-göteborg och malmö.
Har inte reflekterat så mycket på det, men märker att energin inte finns där riktigt att ta sig an flygande, väntande och annat som jag gjort tidigare. Det är därför det är svårt med England, för jag saknar ju mina vänner och min familj när jag är här såklart. Och vill träffa dem då och då, men orkar inte med att flyga till Sverige mer än 2 gånger i månaden. Det kostar ju en del också såklart.
Jag har ingen bra lösning på det heller, för det är resor i princip varje eller varannan vecka till och med slutet på juni inplanerat. Jag kommer bli som pappa, som inte vill resa nånstans alls när han är ledig, för han reser så mycket i jobbet. Hmmm, jag får återkomma med lösningar när jag har tänkt färdigt.
Swedbanks välsignelser!
Det finns många sätt, bra och dåliga, att genomföra en dag. Idag blev en riktigt kass dag får jag nog ändå säga. Jag gick in på mitt företagskonto för att se om det börjat komma in lite pengar från fakturorna som låg ute - men såg istället att det låg lite konstiga kostnader ute, småbelopp på några hundra.
Som tur är har Swedbank en policy att betala tillbaka medan utredning pågår. När den här skimningen skett är det ingen som vet. Jag har mig veterligen aldrig varit oförsiktig med kortet, tvärtom. Och här i UK så måste man ju ha både pinkod och chip, så det brukar inte kunna vara någon vanlig skimning. Banken sa att det kan ha varit närsomhelst när man använt kortet, svårt att säga. Jag tar ju dock sällan ut kontanter (läs: nästan aldrig) på företagskortet så det måste vara någon mer avancerad form av skimning.
I vilket fall blev jag lite nervös när det fattades sexsiffriga belopp på kontot. Det kommer vara tomt några dagar, men i början på nästa vecka får jag förmodligen tillbaka pengarna. PUH! Snacka om att bli orolig över vad som hänt. Det är ju rätt stora belopp som försvunnit. Bra att bankerna har pengar.
Ikväll ska vi på The Devonshire Cat, vår lokala pub. En kall cider, perfekt!
England and the environment
Varför vill jag skriva om detta då? Jag skulle vilja skriva en mindre uppsats i ämnet, men den typen av tid har jag inte när jag egentligen är på jobbtid. Jag har för övrigt försökt att inrätta "arbetstid" på sistone, nån slags rutin. Mest för min egen skull, men också av hänsyn till min kära respektive så att det inte alltid ska vara jobbet som är i fokus, även åtta på kvällen.
Så nu jobbar jag 8.30-17.30, där jag försöker vara klar med allt jag "måste" göra till 16.00 och därefter bara mailkoll, administration, betala räkningar och telefontillgänglighet. Efter det stänger jag oftast av telefonen, så blir det inte mer jobb. Det är en lyx jag inte alltid kommer ha med vissa projekt, men just nu, fram till sommaren går det att göra det, och då gör jag det.
England och miljön ja. Jag trodde nånstans att England, Tyskland och Sverige var rätt lika. Och Sverige och Tyskland är ganska lika i många avseenden. Mycket mer än England om inte annat. Varför miljön då? Ja, till att börja med är sopsortering ett minne blott. Varken på McDonalds, i hemmet eller på stan är det något annat än "sopor" som gäller. Glas, plast, metall och hushållssopor i samma stora soprum. Papper/kartong går i en egen bunke. Och det frustrerar såklart lite grann. Men det är inte det som jag tror är det som kommer få miljöingenjörer som Joakim att hoppa i luften....
.... det är det här med att husen är så kalla. För det första är tvåglasfönster en stor nyhet och en riktigt bra säljpitch när man ska sälja sitt hus, för det är en stor lyx att ha tvåglasfönster. För det andra drivs värmen av vanliga hederliga element, ni vet, såna vi hade på 60- och 70-talet i alla hus, vita, platta element. För det tredje värmer varje lägenhet upp sitt eget vatten. Bara här ser ni hur energiförbrukningen rusar iväg. Inga lågstrålande duschar installerade (varför det, det är ju hyresgästen som betalar både vatten och värme av vatten). Ingen centralvärme (varför det, det är ju hyresgästen som betalar).
Och så finalen - ingen isolering, så värmen går rakt ut och kylan går rakt in. Japp, ni läste rätt. Vi bor i ett helt nybyggt, modernt hyreshus. Och hus har ingen isolering i England. Man bygger i princip som i Grekland, Italien och Spaniens södra delar. Med annan arkitektur. Och annat väder, ska tilläggas. Förutom att man fryser r*ven av sig när det är kallt så går ju all värmen ut.
60 miljoner, det blir väl en 15-20 miljoner hushåll ungefär. Varav förmodligen 90% inte har isolering (hoppas skottarna möjligen lärt sig) - så var tar all energi vägen? Även i de hushåll där det finns centralvärme? Detsamma gäller för alla hus också. Det är därför man har heltäckningsmattor överallt. Värme i golvet, liksom.
När jag bodde i Georgia var det som att komma tillbaka till 50/60-talet. England har kommit längre, men är fortfarande på 70/80-talet när det gäller vissa saker. Infrastruktur och byggnationer. De behöver ett miljonprojekt tror jag. Fast ett tiomiljonprojekt. Och en Franklin-Roosevelt-satsning på vägar - fast det är ju svårt med många vägar när man har så mycket folk boende överallt.
Nu, dags för jobb.
Så nu jobbar jag 8.30-17.30, där jag försöker vara klar med allt jag "måste" göra till 16.00 och därefter bara mailkoll, administration, betala räkningar och telefontillgänglighet. Efter det stänger jag oftast av telefonen, så blir det inte mer jobb. Det är en lyx jag inte alltid kommer ha med vissa projekt, men just nu, fram till sommaren går det att göra det, och då gör jag det.
England och miljön ja. Jag trodde nånstans att England, Tyskland och Sverige var rätt lika. Och Sverige och Tyskland är ganska lika i många avseenden. Mycket mer än England om inte annat. Varför miljön då? Ja, till att börja med är sopsortering ett minne blott. Varken på McDonalds, i hemmet eller på stan är det något annat än "sopor" som gäller. Glas, plast, metall och hushållssopor i samma stora soprum. Papper/kartong går i en egen bunke. Och det frustrerar såklart lite grann. Men det är inte det som jag tror är det som kommer få miljöingenjörer som Joakim att hoppa i luften....
.... det är det här med att husen är så kalla. För det första är tvåglasfönster en stor nyhet och en riktigt bra säljpitch när man ska sälja sitt hus, för det är en stor lyx att ha tvåglasfönster. För det andra drivs värmen av vanliga hederliga element, ni vet, såna vi hade på 60- och 70-talet i alla hus, vita, platta element. För det tredje värmer varje lägenhet upp sitt eget vatten. Bara här ser ni hur energiförbrukningen rusar iväg. Inga lågstrålande duschar installerade (varför det, det är ju hyresgästen som betalar både vatten och värme av vatten). Ingen centralvärme (varför det, det är ju hyresgästen som betalar).
Och så finalen - ingen isolering, så värmen går rakt ut och kylan går rakt in. Japp, ni läste rätt. Vi bor i ett helt nybyggt, modernt hyreshus. Och hus har ingen isolering i England. Man bygger i princip som i Grekland, Italien och Spaniens södra delar. Med annan arkitektur. Och annat väder, ska tilläggas. Förutom att man fryser r*ven av sig när det är kallt så går ju all värmen ut.
60 miljoner, det blir väl en 15-20 miljoner hushåll ungefär. Varav förmodligen 90% inte har isolering (hoppas skottarna möjligen lärt sig) - så var tar all energi vägen? Även i de hushåll där det finns centralvärme? Detsamma gäller för alla hus också. Det är därför man har heltäckningsmattor överallt. Värme i golvet, liksom.
När jag bodde i Georgia var det som att komma tillbaka till 50/60-talet. England har kommit längre, men är fortfarande på 70/80-talet när det gäller vissa saker. Infrastruktur och byggnationer. De behöver ett miljonprojekt tror jag. Fast ett tiomiljonprojekt. Och en Franklin-Roosevelt-satsning på vägar - fast det är ju svårt med många vägar när man har så mycket folk boende överallt.
Nu, dags för jobb.
A quickie
Hinner inte skriva så mycket idag, det trillade in lite jobbgrejor som gör att mitt morgonskrivande inte blir så intensivt. Ska skriva om England och synen på miljö, man ligger några årtionden efter. Oj oj oj... annars är allt väl, förutom att det regnar hela tiden i det här landet!!!
Saturday morning
Så var det lördagsmorgon, en långsam morgon med te, bran flakes och lite Travianspel på nätet. Idag ska vi ha en riktigt långsam dag, jag ska försöka lära mig ett kartprogram och vi ska kolla på tv och film, en riktig slappedag förhoppningsvis.
End of the day
Inom en halvtimme sticker jag från jobbet och det har varit bra här att ha kontor. För 1200 i månaden är det definitivt värt det, att ha ett plats att kalla för kontor och nånstans att sätta på visitkortet och internet när man behöver, och inte behöva sitta på 40 kvadratmeter och jobba. Det är bra att ha ett kontor, och det här är ett bra kontor. Rent, snyggt, prydligt och lite sällskap. :)
Nu är det helg, tjohooo!
At the office
Nu sitter jag på mitt nya "kontor", som jag testar. Från och med april kommer jag ha ett kontor här i Sheffield på Regus. Det är en tiominuters promenad från hemmet och kan bli ett bra sätt att få lite rutin i arbetet som man håller på med. Sitter i en "campus"-miljö, dvs delat kontor med andra mobila arbetare, fast det är ingen här, vilket tydligen inte är helt ovanligt... så jag har ett stort, luftigt kontor för mig själv. Med gratis te och kaffe.
Inte helt fel. Det är fortfarande en del lösa trådar som måste lösas - till exempel sket sig min bärhjälp nästa helg för att flytta kartonger och soffa från mammas vind till pappa, och sedan lyfta lådor därifrån till Malmö och sedan lyfta in i lägenheten. Men å andra sidan ska det nog lösa sig, det är bara i Malmö som jag ju kommer vara helt själv och där borde jag ju kunna ragga upp någon som hjälper mig att bära in, kan man tycka.
Nu måste jag jobba, hörni!
Inte helt fel. Det är fortfarande en del lösa trådar som måste lösas - till exempel sket sig min bärhjälp nästa helg för att flytta kartonger och soffa från mammas vind till pappa, och sedan lyfta lådor därifrån till Malmö och sedan lyfta in i lägenheten. Men å andra sidan ska det nog lösa sig, det är bara i Malmö som jag ju kommer vara helt själv och där borde jag ju kunna ragga upp någon som hjälper mig att bära in, kan man tycka.
Nu måste jag jobba, hörni!
Morning in Sheffield
Vi har en liten lägenhet, på bara 40 kvadratmeter, men vi bor mitt i smeten i Sheffield. På en liten sidogata så att det värsta av stadens buller inte stör, men bara 6-7 minuter in till stadens hjärta och bara 200 meter från affärer och annat. Det är bra. I köket/vardagsrummet har vi över köksbänken små halvfönster som från vår fjärde våning ger utsikt över de många nykonstruktioner som sker i Sheffield, byggnader som upprättas högt och lågt. Det är en växande region här i Midlands. Sheffield ligger i sydligaste delen av Yorkshire, det största "länet", på gränsen till Derbyshire där Y växte upp.
Åt andra hållet har vi en balkongdörr i glas som ger utsikt mest över en husvägg. Vi har en fantastiskt trevlig balkong, det är bara British Telecoms fula byggnad som blockerar utsikten, men den ska vi sitta på i vår och njuta av härliga viner och kvällsdiskussioner.
Det är planen i alla fall. Själv känns det nånstans som om jag gjort ett val, att inte gå upp mer i tid och jaga pengar runt varje hörn, utan istället försöka gå neråt, hitta en lugnare rytm, utan stress. Det är bra, men det är en stor förändring. Det kräver nog en del tid och tålamod, inte mina starkaste kort i leken, att vänja sig vid all förändring. Jag ser med spänning framåt. Följ mina äventyr på bloggen :)
Åt andra hållet har vi en balkongdörr i glas som ger utsikt mest över en husvägg. Vi har en fantastiskt trevlig balkong, det är bara British Telecoms fula byggnad som blockerar utsikten, men den ska vi sitta på i vår och njuta av härliga viner och kvällsdiskussioner.
Det är planen i alla fall. Själv känns det nånstans som om jag gjort ett val, att inte gå upp mer i tid och jaga pengar runt varje hörn, utan istället försöka gå neråt, hitta en lugnare rytm, utan stress. Det är bra, men det är en stor förändring. Det kräver nog en del tid och tålamod, inte mina starkaste kort i leken, att vänja sig vid all förändring. Jag ser med spänning framåt. Följ mina äventyr på bloggen :)
All things English
Det blir långt mellan posterna nu i flyttens dagar. Jag försöker hinna med allting. Känner mig som Gudrun Schyman - kollega, pojkvän, kompis, individ - många saker man ska vara med om. Men nu är jag etablerad i England och är ganska frustrerad egentligen över att jag faktiskt köpte en lägenhet i Malmö så snabbt. Jag ville hitta en enkel och bra lösning på mitt boende under det år som det var tänkt att jag skulle vara kvar i Sverige och vi skulle leva på distans.
Nu blev det inte så. Distans blev en omöjlighet för oss, det blev för tufft, för mig, men ännu mer för henne, så vi insåg att vi behövde bo ihop. Och steg två i planen var att ha två hem, ett i Malmö och ett i Sheffield, men det var något jag gradvis insåg, att man kan ha två residens, men bara en plats som är "hemma" i hjärtat. Och naturligt är att det blir den plats där man har sin respektive. Så Sheffield ÄR hemma för mig rent mentalt. Jag tror att mina besök i Sverige blir när jag ska jobba primärt under våren, och i samband med att jag är och jobbar passar man på att träffa folk. Men det blir ju inte riktigt på samma sätt som att bo i Sverige.
Så egentligen är jag utlandssvensk, även om skattemyndigheten, Gud välsigne den, förmodligen anser att jag är en svensk skattebetalare fortfarande. Det är en byråkrati och ett pappersarbete utan dess like att flytta ut ur landet, och det är inte enkelt att göra. Man måste sälja alla sina ägodelar. Nu har jag inte bott i lägenheten i Malmö, jag bara äger den, jag har inte ens nycklarna till den än, men det spelar nog ingen roll för dem är jag rädd. Och firma får man INTE ha om man ska vara utlandssvensk.
Nåja, det var inte SVerige den här posten skulle handla om, utan England. I all dess glory. Först och främst gillar jag Sheffield. Det är en studentstad, vilket innebär massor av restauranger och caféer och affärer och det går alltid hem. Det är mycket parker och konstverk ute på staden, ofta i metall, eftersom Sheffield är gruvdriftens stad - eller var, för hundra år sen.
Men en del i England är ännu mer fantastiskt. Jag vet att man har haft många kolonier i tredje världen - men jag visste inte att man strävade efter att leva på deras teknologiska nivå. Vi tar det för givet att det finns internet överallt. Nej, nej, nej. Det börjar komma med trådlöst internet, på enstaka hotell och caféer som vill vara moderna. Men i hemmet finns inga alternativ som ComHem(via kabel) eller Bredbandsbolaget (direkt ur väggen). Vi har visserligen en koppling i vår vägg direkt mot en tcp//ip-sladd, men Yvette kunde glatt le åt mina försök att få någon data ur den med hjälp av välkomstbrevet från företaget. "bara stick sladden i väggen och öppna en browser". Just det. Sure. OM du har en fast telefonlina.
Allt bredband är ADSL, generation 1. Vilket innebär att precis som i Italien har telekom sprungit om infrastrukturen och 3G-modemen är både bättre och billigare än den fasta uppkopplingen. Det innebär också att du är körd om du vill ha snabbare hastigheter än de 0,5 mbit som ofta är realitetetn (trots annonsering om 3,6 mbit ska ni inte tro att man har det hela tiden, inte i Sverige heller).
Och sen är det det här med att bygga hus... i England finns ingen central byggnadsstandard av den tradition vi har i Sverige. Man har inte personnummer, man har inte myndigheter som säger hur man får bygga hus - okej, man har regler och så vidare, men de innefattar inte någon slags minimikomfort och det innebär att marknaden styr. Tyvärr har ingen talat om för konsumenterna, de boende, att man skulle kunna kräva sådana grundläggande saker som centralvärme, centralt värmt vatten eller tvättstuga. Källare? Vindsutrymme? Tvåglasfönster? Tätade lister? Nähä.
Om man vill duscha måste man antingen tajma den automatiska uppvärmningen mellan 07.00 och 09.00, eller två timmar innan man vill duscha trycka på en knapp i garderoben som värmer upp vatten nog för EN dusch. Vet ni hur många gånger jag fått vänta på varmvatten?! Ibland vill man bara ha en varm dusch. Nej, inte här, inte.
Om jag hade femtio miljoner kunde jag börjat bygga ett Svenskhus, med vattenvärmare i källaren, centralvärme, treglasfönster och ordentlig isolering och sparat värme bigtime. Låtit hyresgästerna betala en högst moderat summa för sina "utilities" och sedan bara betala för el.
Här betalar man alltså först hyra, sen för värmen, sen för elen, sen för vattnet man förbrukar. Varje lägenhet har egna element, egen vattentank för att värma och egen tvättmaskin. Energiförbrukning, någon?
Nåja, så långt om ENgland. Det kommer mer sen, men nu måste jag fortsätta jobba. Kram på er alla!
Nu blev det inte så. Distans blev en omöjlighet för oss, det blev för tufft, för mig, men ännu mer för henne, så vi insåg att vi behövde bo ihop. Och steg två i planen var att ha två hem, ett i Malmö och ett i Sheffield, men det var något jag gradvis insåg, att man kan ha två residens, men bara en plats som är "hemma" i hjärtat. Och naturligt är att det blir den plats där man har sin respektive. Så Sheffield ÄR hemma för mig rent mentalt. Jag tror att mina besök i Sverige blir när jag ska jobba primärt under våren, och i samband med att jag är och jobbar passar man på att träffa folk. Men det blir ju inte riktigt på samma sätt som att bo i Sverige.
Så egentligen är jag utlandssvensk, även om skattemyndigheten, Gud välsigne den, förmodligen anser att jag är en svensk skattebetalare fortfarande. Det är en byråkrati och ett pappersarbete utan dess like att flytta ut ur landet, och det är inte enkelt att göra. Man måste sälja alla sina ägodelar. Nu har jag inte bott i lägenheten i Malmö, jag bara äger den, jag har inte ens nycklarna till den än, men det spelar nog ingen roll för dem är jag rädd. Och firma får man INTE ha om man ska vara utlandssvensk.
Nåja, det var inte SVerige den här posten skulle handla om, utan England. I all dess glory. Först och främst gillar jag Sheffield. Det är en studentstad, vilket innebär massor av restauranger och caféer och affärer och det går alltid hem. Det är mycket parker och konstverk ute på staden, ofta i metall, eftersom Sheffield är gruvdriftens stad - eller var, för hundra år sen.
Men en del i England är ännu mer fantastiskt. Jag vet att man har haft många kolonier i tredje världen - men jag visste inte att man strävade efter att leva på deras teknologiska nivå. Vi tar det för givet att det finns internet överallt. Nej, nej, nej. Det börjar komma med trådlöst internet, på enstaka hotell och caféer som vill vara moderna. Men i hemmet finns inga alternativ som ComHem(via kabel) eller Bredbandsbolaget (direkt ur väggen). Vi har visserligen en koppling i vår vägg direkt mot en tcp//ip-sladd, men Yvette kunde glatt le åt mina försök att få någon data ur den med hjälp av välkomstbrevet från företaget. "bara stick sladden i väggen och öppna en browser". Just det. Sure. OM du har en fast telefonlina.
Allt bredband är ADSL, generation 1. Vilket innebär att precis som i Italien har telekom sprungit om infrastrukturen och 3G-modemen är både bättre och billigare än den fasta uppkopplingen. Det innebär också att du är körd om du vill ha snabbare hastigheter än de 0,5 mbit som ofta är realitetetn (trots annonsering om 3,6 mbit ska ni inte tro att man har det hela tiden, inte i Sverige heller).
Och sen är det det här med att bygga hus... i England finns ingen central byggnadsstandard av den tradition vi har i Sverige. Man har inte personnummer, man har inte myndigheter som säger hur man får bygga hus - okej, man har regler och så vidare, men de innefattar inte någon slags minimikomfort och det innebär att marknaden styr. Tyvärr har ingen talat om för konsumenterna, de boende, att man skulle kunna kräva sådana grundläggande saker som centralvärme, centralt värmt vatten eller tvättstuga. Källare? Vindsutrymme? Tvåglasfönster? Tätade lister? Nähä.
Om man vill duscha måste man antingen tajma den automatiska uppvärmningen mellan 07.00 och 09.00, eller två timmar innan man vill duscha trycka på en knapp i garderoben som värmer upp vatten nog för EN dusch. Vet ni hur många gånger jag fått vänta på varmvatten?! Ibland vill man bara ha en varm dusch. Nej, inte här, inte.
Om jag hade femtio miljoner kunde jag börjat bygga ett Svenskhus, med vattenvärmare i källaren, centralvärme, treglasfönster och ordentlig isolering och sparat värme bigtime. Låtit hyresgästerna betala en högst moderat summa för sina "utilities" och sedan bara betala för el.
Här betalar man alltså först hyra, sen för värmen, sen för elen, sen för vattnet man förbrukar. Varje lägenhet har egna element, egen vattentank för att värma och egen tvättmaskin. Energiförbrukning, någon?
Nåja, så långt om ENgland. Det kommer mer sen, men nu måste jag fortsätta jobba. Kram på er alla!
