Äventyr på IKEA


- Du, C____, du ska inte med bussen idag till Mölndal, för i så fall kan vi åka ihop, jag ska ut till IKEA i Kållered och då byter jag i Mölndal, sa jag till min kollega vid halvfemtiden.

- Nej, tyvärr, jag ska in till stan idag, svarade C____. Men du, du kan väl ta MIN bil och köra istället? Den står ju ändå bara här?

- Vad snällt! Tack!


*dramaturgiskt hopklipp av händelser*

"Hörni grabbar, ni ser verkligen ut som en familj... flytta er från familjeparkeringen!"

"Vad säger du Fredrik, de här två små fåtöljerna måste ju gå in enkelt i bilen"

"Det här är den långsammaste kö jag varit i. Jag tror att 300 pers har tagit sig ut ur varuhuset under tiden vi stått här"

"Halv nio, okej, då är vi hemma till nio i alla fall"


*wa-wa-wa-wa-wa-wa.... sa bilen.*

"wa-wa-wa..." sa bilen igen

"wa" sa bilen och dog

MEN VA FAAAAAAAN!

..... efter hjälp från okänd främling med startkablar (som inte fungerade) och hjälp från känd vän, J_____, som kom med sin flickvän på besök från Falkenberg (kul sätt att spendera kvällen), så fick vi till slut ge upp och åka hem med grejorna i deras bil. Och den ena fåtöljen var givetvis full med märken från där vi försökt få in den i bilen.

Äventyr....

julfest

Idag kom sista lasset med möbler. Vi hade nästan rensat bottenvåningen. Men jagvet inte hur det ser ut hemma, jag är på jobbet och ska ha julfest. Förhoppningsvis en väldigt lugn sådan då jag ska till Lund imorgon och sen spela rollspel på söndag.

Det kommer garanterat bli skoj.

NU - öl, korv och sen lite festligheter.

Ha det gott!

Och min mamma har 30 grader på Kap Verde. Det är fortfarande orättvist.

nu är vi två...

Ikväll flyttade Fredrik in så inatt sover båda i lägenheten. Det blir spännande och skoj. Och  nej, vi är inte ihop. En del har undrat, men nej. NEJ. Vi är intresserade av flickor.

Mamma är på Kap Verde. Fusk.

Och jag ska sova, imorgon ska jag åka till jobbet "på vanligt sätt" för första gången. Det kommer kännas skumt.


tidig morgon

Egentligen borde jag vara i Malmö just nu, men resplanerna grusades lite då min tränare som jag skulle åkt med igår, fastnade med jobb i Malmö. Därför beslöt jag mig för att stanna kvar och packa upp lite till. Nu är köket helt färdigt.

Idag ska jag jobba till lunch, sen blir det tåg till Malmö, sen möte med kund, och sen en sista kväll med Peter och Frida innan jag ska på ett möte till på morgonen och sedan hemom dem för att hämta  dammsugare och annat kvarglömt innan jag ska med tåget igen, upp till Göteborg. Imorgon kväll kommer jag och Fredrik vara här båda två eftersom han flyttar in då.

Sen är det Göteborg hela veckan innan jag åker ner igen över helgen för att spela med grabbarna. Måste dock hinna förbereda lite mer inför spelandet.

men nu.... dags att jobba.

Och Sasja, jag bor ganska exakt vid Svingeln, ungefär 10m från hållplatsen :)

Nio kvadrat och svensk seger

Igår var jag dansk. På Fredriks fest alltså. Temat var Sverige mot Danmark och alla skåningar blev därför danskar. Vi förlorade storstilat, mycket tack vare en kass öppning där vi förlorade de fyra första grenarna. Efter dubbel förlust i de rent turbaserade grenarna blev slutresultatet 7-4 till Sverige.

Jag tog det väldigt lugnt, med förra året fortfarande i minne. Därför var jag förmodligen nyktrast av alla när vi väl kom ner på stan vid tolvtiden och det var fullt ös på alla uteställen. Jag kan säga att trånga uteställen är väldigt dåliga för mitt knä, speciellt när det ska dansas. Superskoj fest, men återigen bekräftat att jag är inte en gå-ut-och-dansa-kille. Jag hade mycket roligare på själva festen precis som jag brukar.

Nå, jag gick i alla fall hem till lägenheten och sov där för första gången och det gick bra, sängen kändes varm och trygg och nu har jag dessutom lyckats nödrigga internet lite. Tack för Com Hem som är superenkelt när man ska flytta. Man behöver inte ens anmäla, man bara pluggar in modemet så funkar det var man än är. Underbart! Nästan så man vill behålla det även om 100mbit är ganska trevligt från Bredband2... jo, Birgerssons eget bolag för internet. Spännande, cirkeln sluts igen.

Idag har jag varit nere vid stationen för att boka om, men kom på att jag har mitt commeokort i lägenheten - så jag åker tillbaka och inser att nej, jag hade ju stoppat det i samma fack som mitt Göteborgsbusskort. Smidigt. Så egentligen hade jag allt, men nu har jag löst det via internet.

Ack, vad skulle jag göra utan mitt internet? Så länge jag har internet är jag nöjd och glad. :)

Nu ska jag börja packa upp lite, men först ska jag åka ner till Olskrokstorget och handla smör och mjölk och kanske några värmeljus eller så, så att jag kan få lite ljus att packa upp i - det är begränsat med lampor här i huset så det är lite mörkt på kvällarna. Och dagarna är ju lite korta.

Som en bonus har jag noterat att terrassen utanför mitt eget rum är lite upphöjd så jag når ner på den med handen när jag öppnar fönstret. Det är bra. Där står just nu ett sexpack cola light på kylning. Egen kyl, liksom.

Och i övrigt domineras mina nio kvadrat av säng, terrarium, sekretär och en liten garderob.

Nu måste jag runda av och se till att komma iväg. Ha det gott!

Sista dagen som Malmöboende

Ja, så sitter man i Peter och Fridas vardagsrum. Besiktningen är klar nu. Christel, Ted och jag samlades vid nio och kollade igenom lägenheten. Vi tittade på fläcken, jag körde mitt lilla snack som jag förberett och det var inga problem. Ted tar över lägenheten som den är och ser inga problem med fläcken alls. Som tack får han behålla fotbollsspelet som jag ändå inte lyckats göra mig av med.

Men jag ska lägga upp flyttkartongerna på blocket tänkte jag.

I vilket fall, nu har jag lämnat nycklarna och ansvaret för lägenheten. På tisdag/onsdag kommer flyttgubbarna att hämta det sista i källaren och sen kommer det upp till Göteborg på onsdag.

Nu regnar det jobbgrejor över mig eftersom jag varit borta. Jag ska förresten, som ett led i mitt försök att äga min tid lite bättre, skaffa ytterligare en mobil, med nummer som ingen på jobbet har. Så har jag en mobil för jobbet, en mobil för mitt företag - och så en mobil som är bara min. Så kan jag stänga jobbmobilen när jag åker från jobbet, stänga företagsmobilen vid 19-tiden och sen bara ha min privata efter det. Eller nåt sånt. :)

Nu måste jag fortsätta här. Allt lugnt med fläcken alltså, inga problem, inga kostnader. Bra va?

Sista inlägget före flytten

Ja, nu börjar jag mentalt ställa in mig på att lämna den här platsen. Det känns märkligt. Jag hoppas bara allt går bra med Ted och med fläcken i golvet. Det är en smäll jag lär få ta i vilket fall.

I övrigt har jag varit grymt duktig idag. Jag har varit på sopstationen, gett bort saker till kyrkans höstmarknad. Fotbollsspelet får stå kvar, Ted har gått med på att visa upp det för eventuella Blocket-köpare.

Och jag har fått loss diskmaskinen och pluggat den, jag har sagt upp Shurgardförrådet och jag har hunnit med en hel del, helt enkelt.

Det som återstår på min långa lista från i morse är:
() fixa nycklarna från Frida (de är till postboxen, så det är ingen stress)
() lämna tillbaks bilen (det gör jag förmodligen på torsdag eller fredag när ALLT verkligen är klart)
() dra ur alla datasladdar och strömsladdar - när jag skrivit klart den här posten.
() fyll badkaret med städgrejorna jag behöver för att städa lägenheten (gör jag när jag har duschat vilket jag ska göra efter den här posten, innan jag drar sladdarna).


That's it. Från 22 punkter ner till 4. Men så däckade jag också i fåtöljen mellan sju och halvnio. Undrar hur jag ska kunna sova. Jag ska duscha nu, ta en kort promenad och rensa tankarna.

Att flytta handlar egentligen inte primärt om att jag ska få närmre till jobbet, för er som tror det. Det är visserligen en del av det, att göra vardagen lite mer stabil och mindre stressfylld, och i det har den ett syfte. Det ska inte glömmas. Ett annat är att jag ska få bo med en av mina bästa vänner, Fredrik, och inte vara helt själv, men ändå ha min frihet.

Men viktigast av allt är att flytten är ett mentalt steg, en del i den utvecklingen som jag påbörjade i och med kraschen. Inte kraschen med bilen utan den mentala och emotionella kraschen förra hösten. Jag lämnade en gång Åstorp och åkte till "mina drömmars stad" (förlåt, Fogelström), Malmö. Jag kom till Malmö första gången på Tolkienläger som tolvåring och steg ut vid stationen och såg stan glittra. Jag tänkte: "här ska jag bo när jag blir stor, vilken metropol!"

Och det gjorde jag. När jag skulle lämna de sista resterna av barndomen bakom mig och stiga in i ett självständigt liv som ung vuxen flyttade jag till Malmö, mycket för att Peter bodde där, en av Tolkienkillarna, och jag kände Peter och hans mamma Helene. Cirkeln sluts - imorgon natt sover jag hos Peter och hans sambo Frida (nej, inte samma som min kompis Frida, annan Frida).

Nu lämnar jag också kanske den ungdomen och den delen av mitt liv som ändå präglats av att låta livet kasta mig fram och tillbaka lite som en kork på havet och åka upp och ner i den emotionella rutschkanan. Jag vet ungefär vad jag vill med livet och viket syfte jag har, men jag har inte riktigt modet än att ta steget fullt ut. Så jag börjar i Göteborg med att hitta en balans och en rutin i vardagen, en harmoni och en möjlighet att blicka framåt.

Därefter får vi se vad som händer. Jag kommer säkert dithän livet drar mig, jag ska bara våga...

Sov gott, älska varandra och glöm inte stanna upp i vardagen.

sista dagen hemma

Ja, imorgon bitti kommer de. Jag känner mig grymt oförberedd, eftersom inget är packat. Men jag ska ju inte packa, det är en del av hela deras koncept. Det blir väldigt spännande att se hur de löser allt detta.

Men innan dess har jag ett TON av saker att göra. Jag ska jobba till lunch idag och sen ska jag:

() ta ner gardiner som ska med och skruva ner sånt från väggarna som ska med.
() Fixa så min postbox skickar vidare till Göteborg
() Ringa Frida och få tillbaka nycklarna hon lånat
() Lämna grejor på kyrkans höstmarknad
() Slänga saker på tippen från vinden, källaren och lägenheten
() Koppla ur diskmaskinen (måste ringa Kalle för konsultation på telefon)
() Maila en massa folk/föreningar om att jag flyttar, de som inte får adressändringen automatiskt
() Dra ur alla sladdar till datorer och liknande
() Flytta ormen
() Slipa till golvet med det fina sandpappret och lacka igen som det står att man ska göra på lackburken
() Sätta rosa lappar på allt som INTE ska flyttas
() Skriva instruktion till flyttgubbarna
() Ringa EON om elen
() Ringa nya elbolaget om elen (vilket det nu blir)
() Ställa städgrejor i badkaret (har ännu inte klurat ut hur jag ska få upp min dammsugare till gbg sen...)

Detta måste vara klart tills imorgon bitti 08.00. Spännande va?

golvet, del II

Jag är inte världens händigaste kille, det vet de flesta. Faktum är att jag inte ens har tummen mitt i handen, jag verkar sakna den helt. Jag har aldrig lärt mig spika hamra, tapetsera och annat. Så att jag själv skulle ta itu med fuktskadan på mitt parkettgolv var onekligen ett äventyr.... Inköp av slipmaskin och lack enligt rådgivning på Silvan kändes bra även om slipningen inte funkade så bra i början, det hände liksom ingenting.

Men så småningom fick jag ändå ner och bort en del så att det såg hyfsat ut, med hjälp av slipningen. Problemet är ju att nu är fläcken mycket ljusare än omgivningen och jag vet inte om det hjälper med lackning. Jag har lagt på ett lager lack, men det är ju ändå mycket ljusare än omkringliggande trä. Så frågan är vad jag gör. När golvet blir fuktigt så ser det bra ut utom över fläcken, som då är mörkare igen, men när det är torrt så är det ljust, som... nyslipat trä.

Ja, detta dilemma. Vi får se hur det går. Frågan är väl om försäkringen täckte det från början, om den täcker det nu när jag varit och pillat på det, eller vad som gäller. Om Ted som kanske ska ta över vill fixa det själv eller hur han gör.


en lugn lördag

Igår bestämde jag mig för att idag ska jag inte göra några måsten. Jag skulle haft tenta idag, men det har varit ytterligare ett måste som hängt över mig och med flytt och jobb och allt har det blivit för många måsten, härav stressen. Min stackars blivande kombo har verkligen fått se de sämsta sidorna senaste veckan.

Så jag skippade faktiskt tentan, jag har varit på superintressanta föreläsningar och tycker det är oerhört kul, men jag måste nånstans faktiskt kunna säga att jag drar gränsen. Detta var ju inget måste och det kommer fler tentachanser. Kanske jag till jul kan tenta av i början av januari eller något i den stilen. Jag får inte hamna i röda zonen utan hålla antalet engagemang nere till tre saker i taget: Jobb, eget företag, flytt. Där är liksom gränsen. När flytten är klar så kan jag kanske börja titta på att göra annat.

Nå, igår kväll fick jag sålt vinterdäcken, lämnat grejor på myrorna och sålt mitt gamla, lilla terrarium. Det var bra. Och så kom det en kille till och kollade på lägenheten. Jag gillade först inte tanken eftersom jag hade en kandidat som var beredd att flytta in, men han var så positiv till lägenheten och kan tänka sig ta över den ganska omgående han också. Vi skrev papper på att han tar över den i befintligt skick från och med fredag så nu hoppas vi bara på att hyresvärden godkänner vårt papper.

Det vore kanon, han sa åt mig att jag bara kan lämna sånt som jag inte vill ha, så kan han bedöma om han vill ha kvar det sen. Det underlättar massor, jag behöver inte ta ner nånting från väggarna alls.

Idag skulle jag åkt och slängt sopor på tippen,men det fullkomligen ÖSER ner så det tror jag inte blir aktuellt. Jag ska försöka ta mig till Clas Ohlson och handla lite grejor för att försöka fixa golvet där jag har en fläck, och för att köpa en ficklampa, det är så tokmörkt att man ser ju nästan ingenting när man är nere i källaren. Har försökt städa undan en del i alla fall och skänka massor itll myrorna. Hade mycket gamla reserv-lakan och nån urgammal sovsäck, en av mina mattor som jag känner är mer "tonåring" och lite sånt som jag skänkte bort.

Imorgon kommer Jenny och Claes och tar bordet, kanske även förvaltar fussballspelet om det är aktuellt. Sen är allt som är "stort" faktiskt flyttat. Nu återstår planering av hur nya lägenheten ska se ut, samt sopkörningen som sagt. Bilen verkar jag få behålla så länge jag vill, vilket är en enorm lättnad, jag kan ha den ända tills på fredag egentligen innan jag ska åka upp till Göteborg.

Eftersom det ösregnar så ska jag istället gå och se Borat ikväll och så ska jag städa ur lägenheten. Egentligen som sagt, skulle jag vilja åka bort till Claes Ohlsson eller nåt byggvaruhus och få lite hjälp med att hitta bra grejor för att fixa golvet, det hade varit perfekt inomhusgöra.

sen kväll

Sånt här får det bli slut på. Idag får jag GULT KORT av mig själv ur jobbhänsyn. Så här mycket får jag inte jobba. Det var bara för jag blev förbannad på chefen över en sak och sen jobbade på i ren irritation och ilska. Och väl medveten om att i helgen måste jag verkligen se till att slänga allt skräp jag har om det ska gå att flytta. Allt som inte är slängt, det tar de med sig.

Ska få låna en kompis Volvo i helgen, och det är kanon, för då kan jag åka runt och slänga saker, mycket, mycket bra. Kanske till och med kan få henne att hänga på. Det är ju hennes bil om inte annat.

Så mycket PRYLAR man har! Helt bisarrt är det. Nu måste jag kolla när de har öppet på återvinningscentralen.

Och sova. Sova är bra.

Vintern är verkligen inte min tid...

Det är så rysligt tidigt, även när det egentligen inte är det.... jag är inte en morgonmänniska.  Jag vill helst sova ostört till 08.30 på våren och hösten, 08.00 på sommaren och 09.00 på vintern. Men så fungerar inte världen.

rysligt tidigt

Tur man slipper klockan-fem-på-morgonen snart. Det känns inte helt stabilt.

Såg världens grymmaste festinbjudan igår.... fick en DVD med inbjudan till Fredriks 30-årsfest. Vi pratar seriös inbjudan. Ojojoj... om ni någon gång ska göra lite reklam för något och vill ha professionell hjälp så är Jonas Hörberg killen att anlita. Femton minuters DVD med reklam inför festen. Bildkavalkad, en häftig story med historiska rötter i Slaget vid Lund, och sen koppling fram till vår tid och feststämning.

Ja, jag skulle kunna försöka beskriva den, men det går inte. Man skulle behövt en trailer på 30 sekunder för att visa det bästa (dock utan en eller två bilder som anständigheten förbjuder att visa publikt).

Nåja, nu måste jag klä mig och åka iväg. Tjingeling!

söndag - man mår som man förtjänar

Det har varit en bra lördag. Jag åkte med Karin och några av hennes vänner (Karin är en ny bekantskap, ursprungligen en av Mias vänner, hon som är syster till Ako och är musikalartist. Karin är kollega till Mia) till Lund och gick på Klimatmanifestation.

Ni vet, det här med klimatet... det är ju inget nytt. En av mina favoritböcker som rekommenderats här i bloggen tidigare, Jeff Olson's "The Slight Edge", handlar just om detta fenomen. Det är inget märkligt att jorden är i det stadium den är. Vi har ju år efter år efter år påverkat den massivt genom hur vi agerar. Redan för sju år sen slogs Al Gore på barrikaderna i presidentvalskampanjen för att få amerikanerna att se hur miljö fungerar. De har fortfarande inte förstått.

Här är ytterligare en av de tre saker jag tror Sverige kan bli BÄST på i världen. Om vi ska hävda oss globalt så måste vi bli bäst på något. Vi kan aldrig bli billigast, det racet vinner Kina alla gånger, tätt följda av Laos och Vietnam förmodligen. Vi kan inte heller lägga beslag på epitetet för TEKNIK, där är det USA, England, Tyskland och Frankrike som står i topp. Vi kan inte heller ha väst NATURRESURSER (vårt järn var bra en gång, men det är inte järn som efterfrågas), för där är det Ryssland och Mellanöstern (ett tag till, innan det återgår till att vara öken), följda av Sydamerika.

Men vi kan bli bäst på MILJÖ, ENTREPRENÖRSSKAP och UTBILDNING. Det sistnämnda är svårt, och vi lär få specialisera oss på vissa områden, då USA är obestridd mästare i att ha världens bästa universitet. Men vi kan få världens bästa grundskola och världens bästa gymnasieskola, om vi bara sätter manken till. Och får vi det, då vinner vi hela racet. Det handlar nämligen inte om att få fram enstaka genier som USA kan göra. Det handlar om att hela befolkningen har en hög lägstanivå.

Varför? För att ett av människans unika särdrag är att vår "output", dvs det vi kan åstadkomma, ökar exponentiellt när vi slår oss ihop på grund av vår förmåga till språk och skrift (och motstående tummar). Tio katter i en grupp har förmåga att åstadkomma 10 kattenheter, eftersom de inte är samspelta i det de gör. 10 hundar har förmodligen bättre output, det är ett flockdjur. 10 hundar kan förmodligen åstadkomma samma resultat i grupp som det skulle krävts 15 hundar för att åstadkomma på individuell basis (hänger ni med?).

Människan kan med bara några få personer i grupp åstadkomma saker som det skulle kräva många individer att göra på egen hand. Om en enda person skulle bygga ett hus, skulle det kanske ta... låt oss säga 100 dagar. Huset skulle dessutom inte bli särskilt bra, kanske bara 70% av sin potential.

Men med två personer, går det helt plötsligt mycket fortare än 50 dagar, som man skulle kunna tro. Det beror på att många moment kan man göra tillsammans och därmed spara tid.

Det enda djur som kommer i närheten är termiten/myran, som också har en enorm output. Men problemet för den är att den kräver så många för att processen ska börja. 10 myror får förmodligen bara output 10. 20 myror kanske får 20. 100 myror får 105. Men när du har 10.000 myror, DÅ har du allt på plats för ett samhälle och då kan de få en output på 50.000. Ja, siffrorna är inte vetenskapliga, men ni förstår principen. Människan är unik för det krävs egentligen bara två eller tre stycken i grupp för att öka output dramatiskt. Tre personer som hjälps åt att bygga ett hus kan bygga det MER än tre gånger snabbare än vad en ensam individ skulle klara det. Det kanske går tio gånger snabbare rentav.


Vart vill jag komma med allt det här? Jo, att om vi höjer lägstanivån genom att få världens bästa skola F-9 och gymnasium, så kommer varje individ att ha en mycket högre lägstanivå. Vi har bättre förutsättningar och när vi jobbar i grupp så kommer våra grupper vara mycket, mycket starkare än grupper med sämre förutsättningar. Vi behöver inte ha EN Einstein, för vi kommer ha världens bästa forskarlag.

Vi är inte många här i Sverige, så vi måste vara uppfinningsrika. Vi är inte stora, så vi måste vara smarta. Det var så mössen vann över dinosaurierna. :)

Nå. Entreprenörsskap, Miljö och Utbildning. De tre områden som folk om femtio år kan säga och associera med landet Sverige...

Hmm, det leder mig till en liten undersökning. Låt oss testa. Om ni måste välja ett visst LAND att associera med följande ord (bara ett land per ord!!), vilket land väljer ni? Det vore kul om alla läsare ville svara!

1. OLJA

2. DIAMANTER

3. BÖRSMARKNAD

4. TORKA

5. FRIHET

6. FISKE

7. MILJÖBOV

8. HÖGTEKNOLOGI

9. TRADITIONER

10. NYTÄNKANDE

Be gärna vänner också svara på den här frågan, det är ju faktiskt ganska intressant. Sasja, kan man inte lägga upp en webb med det här? Där man gör fler associationer. Country Branding liksom. Helt perfekt.

Ja, just det, rubriken. Jag var på den absolut häftigaste Halloweenfesten någonsin. Jag hade inte ens tänkt att festa, inte tänkt gå dit då jag var i mysläge strax innan och kände att hela lägenheten bara var varm och underbar. Men jag gick ändå. Och jag kan säga att ska man ordna en fest, så ska man anlita Viktor & the Crew.

När man kom i loftgången utanför stod där en toastol ur vilken det steg rök, som färgades grön av två små strålkastare. Kolsyreis i vatten såg till detta. Inuti var lägenheten klädd i svarta skynken, med fladdermöss, spindelväv och annat, mycket smakfult och inte för kitschigt. I sovrummet hade en projektor riggats så att man kunde hänga ett gäng i sängen och kolla på skräckfilmer som rullade och i köket hade man gjort upp.

Som "gäst" på denna fest, med temat "mentalsjukhus", så fick man ett band runt armen med sitt namn på och blå godisshots i pipett i munnen, samt att värdar och värdinnor var klädda som sjukhuspersonal och gick omkring med små pillerburkar med godis i som de tryckte i munnen på en. Då och då uppstod små regisserade tillställningar när det slogs om en docka och någon fick sitta i tvångströja osv.... alla som kom hade dessutom verkligen tagit Halloween på allvar.

Jag brukar fira helgen på mitt eget sätt. Jag tycker det är synd att man glömmer bort den gamla traditionen, att det är de dödas dag. Och jag brukar alltid berätta för någon om någon man känner som gått bort, så att deras minne ska leva vidare genom andra. Jag skriver lite senare i veckan om min allhelgona, för jag hinner inte skriva ner så långt som jag borde just nu, om personerna jag tänker på.

Om ni gillar den här traditionen, så gör så ni med. Berätta för någon ni bara är bekant med, som inte redan känner er så väl, om någon som betytt något för er och påverkat era liv på något sätt, och som nu inte är med oss längre. Det kan vara en person ni känt eller en kändis som inspirerat er. Genom att berätta om de som dött kan ni föra vidare deras budskap och göra världen bättre för de som lever. De döda inspirerar oss än och lever därmed vidare genom oss.

Glöm nu inte göra landstestet här ovanför hörni och happy Samhain till er.




Önskelistan till jul är rätt klar redan förresten: Grejor till nya hemmet, presentkort på Brothers.


en skitfredag

En riktigt dålig dag, fastän den började riktigt bra. Sov gott, märkliga drömmar där jag var superhjälte och fångade terrorister med mitt intellekt. Jodu, tackar för den.

Men sen blev det bara värre och sämre. Fastän det var tusen saker att göra så dansade jag elegant genom dem och löste sak efter sak, en härlig seger. Det ger segerkänsla, att lösa problem efter problem.

Tills jag snubblade på ett "litet" problem som jag själv orsakat som inte alls var bra. Och när jag grävde i det så hittade jag andra problem. Som var ännu större. Och kunde inte få tag på chefen (har fortfarande inte fått tag på henne).

Och sen slog jag huvudet i skärbrädan när jag städade. Jag böjde mig ner för att plocka upp nåt som låg på golvet, och pang sa det. Det gjorde rätt ont. Så ont att jag låg ner och ojade mig en stund på golvet och nu har en snygg bula i pannan.

Så gick jag ner i källaren, det skulle komma en kille och kolla på däck. då slog jag huvudet i gamla terrariet.

Aj.

Men nu har jag pratat med chefen och vi löste som vanligt situationen. Och pratade om hur vi egentligen vill jobba med ideellt hjälparbete. Det vore nåt det. Vi skulle rocka rätt hårt. :)

Och så har jag läst Internetworld och är därför ganska tänd på tanken att följa upp en av mina affärsidéer, som jag tror stenhårt på.

Jag har ätit chevre och serrano, druckit vin och tittat på Postkod Miljonären. SKÄMS att inte veta att Freja är en kärleksgudinna. Den mannen har aldrig känt saven stiga i björkarna, Frejas eget träd.

Nå, nu är det afton och dags att spåna på idéer..... många trängs i kön. Nytt mod, nya dagar. Nytt hopp och ny glädje.


fascinerande...

Idag har jag återigen fått ordning på tiden. Det har varit lite varningsflagga senaste veckan. Med flytt och jobb och eget företag och allt på en gång har jag känt att timmarna inte alls räcker till och att jag sitter för mycket vid datorn. Jag ser på många sätt fram emot att få lite lugn och ro när jag flyttar upp, att jobba PÅ jobbet och inte annars. Det blir skönt.

Många undrar varför jag inte bara slutar jobba vid fem som alla andra. För det första är jag inte funtad som så att jobbet, vilket jobb det än är, bara är ett jobb. Jag måste göra saker jag brinner för. Lyckligtvis brinner jag för ganska mycket saker så det blir sällan tråkigt.

Min stora förmåga är att jag kan lyckas med vad jag än tar mig för. Min stora förbannelse att jag har svårt att hålla fokus på saker. Det finns ju så MYCKET roligt att göra. Det är en anledning.

En annan är att mitt "jobb" (när jag säger så menar jag det företag där jag är anställd, till skillnad från det jobb jag gör med mitt eget företag) är en arbetsplats därjag sitter i ledningsgruppen och jobbar direkt mot VD. Det innebär att hon och jag driver hela bolaget i princip. Det är klart att det är ett ansvar involverat när det handlar om tiotals miljoner kronor på vardagsbasis, och människors jobb och levebröd. Då kan man inte bara säga ifrån sig ansvaret och gå hem hur som helst om det är problem. Om vi vore en organisation med tusentals anställda hade det funnits backup och andra grupper som hade ansvar. Men vi är fortfarande små nog att inte ha det. Tyvärr. På ett sätt är det lättare för min chef, hon var med när det gick spikrakt uppåt på ett annat företag, hon har sett hur det är. Jag har inte sett det än, under hela min anställning på snart tre år på detta stället har vi kämpat för att få vinst.

Men det är egentligen inte jobbet i sig just nu som är stressen, det är nog mest flytten. Trots att allting ska ordna sig så är det alltid en miljon små saker. Elen, comhem, besiktning, och allt det där. Och organisera i andra ändan också, med fastighetsskötare och kranar och allting. Det kommer bli lite hektiskt sådär sista veckorna i november.

Och det stressar mig lite redan nu, jag kan se tecknen rätt tydligt. Så gult kort och nerstressning. I helgen ska det bli Halloweenfest. Och jag ska gå, men jag kan inte berätta vad jag ska gå som, eftersom det kan finnas läsare här.

Slutligen en liten eloge och uppföljning på diskussionen som hamnade i kommentarerna på min förra post, en spännande diskussion om miljöfrågor. Väldigt intressant att se hur dessa utvecklades. Jag tror att första steget, och det har jag lärt mig av Joakim, är att vi måste lära oss SPARA energi. Det är inte förrän vi minskar vår förbrukning som vi egentligen har löst problemet på sikt. I alla fall tills vi har en oändlig och hållbar och förnybar källa till energi.

Jag är personligen väldigt glad i vindkraftverk. Det blåser på jorden och det kommer det fortsätta göra. Och vindkraftverk är INTE fula. De är precis som broar och torn monument över vår skaparkraft och mänskliga möjlighet, och jag tycker att ängar av vindkraftverk ser hur häftiga ut som helst. Jag kan köpa att surret stör folk som bor i närheten, men poängen är väl att man inte ska bo i närheten. Smäll upp ett gäng i kustbandet.

Näst efter vindkraft gillar jag också solkraft. Med sol och vind kan vi driva hela jordklotet och reservera fotogen, olja och gas till sådant som behöver vara lite mer explosivt, inom vissa delar av industrin och inom rymdforskningen där vindkraft inte riktigt räcker till.

Men det är bara visioner. Om vi inte gör något snart kommer Sverige bli nya semesterlandet med medelhavsklimat. Och vi pratar om när min generations barn blir vuxna.

Nu ska jag sova. Tänk på klimatet, Halloween och att varva ner.



liten trött pojke

Ojoj... jag är verkligen ingen morgonmänniska. Men ibland måste man ju upp.

Det är verkligen väldigt mycket höst nu. Sommaren har abrupt slutat och vi har levt upp den lånaden växthustiden. Det är ganska obehagligt att läsa om att Golfströmmen har stannat. Jag har läst en bok som heter The Swarm... en riktig tegelsten som är extremt bra, som handlar om vad som händer när naturen gör uppror. Där stannar Golfströmmen. Det är inte bra, kan man säga. Inte alls bra.

Det värsta är om det blir varmt nog för att polarisen ska smälta. Då kommer massor med sötvatten ut i saltvattnet och rubbar balansen i havet. Då blir det väldigt dåligt väldigt snabbt. Om hundra år kommer vår värld se mycket, mycket annorlunda ut.

Men nu är det dags att börja dagen...

RSS 2.0