kraschen

Har precis kommit "hem" till lägenheten. Karl har åkt hem för helgen så jag har min lgh i besittning igen, inför bröllopet imorgon. Har varit på mkt trevlig middag och drinks med affärsparter och kamrat - absolut en trend som ska fortsättas. Efter middag på Epicuré, en drink på Miss Brown och en på Hilton tog han sig hemåt medan jag gick på bio och såg Iron Man.

Sen en dusch. Då börjar man tänka. Att jovisst finns det massor med kul grejor man kan göra med vänner, och jag har massor av underbara vänner. Klart att jag kan göra precis vad som helst. Hänga, festa, spela eller bara vara med mina vänner.

Men när leken, spelet och festandet är över, då går man hem till sitt. Och jag går hem själv. Och så måste det vara just nu. Jag är alldeles för instabil för att ens orka överväga alla dessa miljoner människor som säger åt mig att jag snart träffar en ny och som redan blickar framåt. Om jag inte får ordning på mina relationsproblem, och då menar jag mina egna, så lär alla framtida relationer sluta på exakt samma sätt och det känns som ett dåligt alternativ).

Så jag duschar, sätter mig i sängen/soffan och tittar på den vita väggen där det ska stå en TV och en playstation om några månader. Jag har blivit alltmer förtjust i radio på sistone. Ett sällskap som lever och talar mer till dig än TV:n gör. Det är bra.  Nu måste jag sova. Imorgon ska jag hålla tal och gå på bröllop.