kraschen

Var lite trött imorse, men det var det värt. Kom iväg till flygplatsen och landade i ett soligt Tyskland!

Nu har jag landat i Tübingen, Tyskland och hunnit med att besöka den lokala spelbutiken, och se lite av de gamla husen i stan. En väldigt fin pittoresk stad, och en glass i parken har jag hunnit med. Benet protesterar lite grann, men inte så farligt, har försökt att pausa och inte gå längre än nödvändigt.

Lite smolk i bägaren var att exet från förr mailade igår igen efter nästan två veckors skön tystnad och undrade varför jag inte hör av mig så vi kan prata om vanliga ting som om vi bara var kompisar, för "det var ju allt hon ville ha". Fast det var det ju inte, det är ju en nykonstruktion. Sist var det en djup och personlig nära vänskap hon ville ha. Det gör så ont att någon man en gång har tyckt om är så inne i sin egen lilla värld att det inte ens går att förklara att när man ringer fyra-fem gånger om man inte får svar på ett mail inom 12 timamr så är det inte normalt "kompisbeteende" utan det är obehagligt.

Det gör så ont för hon är ingen ond människa och jag önskar att hon skulle förstå att det vi hade är helt förstört och det finns ingenting som går att rädda, ingenting. Och varje gång vi försöker reda ut och jag försöker förklara så backar hon, och sen kommer hon med helt nya förslag på hur vi ska umgås, bara vi håller kontakten. Det kommer behöva brytas, och det är inte långt kvar tills jag måste bryta helt och totalt.

Jag skulle föredra att bara ha någon som man fick tycka om, utan att det blev ett förhållande, utan att det förväntades något, utan bara någon att dela lite romantik och fina ögonblick med, lite närhet och slösa lite allmän kärlek på, det är precis lagom. Jag vill inte ha mer, jag måste få vara mig själv och söka mina vägar och fokusera på mig själv, men jag är ju en människa av passion och romantik och att vara helt ensam är nog inte heller bra. Men då måste det vara någon som är på samma plats i livet, som inte heller letar efter mer utan har nog med sitt eget, annars hamnar man i obalans och riskerar en massa. En sån människa är precis exakt vad jag mår bra av. Å andra sidan är jag ju så intensiv även om jag går på halvfart att jag säkert kan vara rätt skrämmande. :P

Jag vet inte om jag ska svara på mailet jag fick av mitt ex, eller om jag inte ska göra något. Har stängt av telefonen nu så jag nås på mailen om nån vill ha tag i mig. Jag försöker att inte låta det grumla hela mitt besök, men det gör mig arg, ledsen och besviken att det hela tiden är nya diskussioner som var och en utgår från att man inte haft någon av de tidigare konversationerna. Det börjar närma sig ett "låt mig vara, kontakta mig inte längre".

Nåja, ikväll blir det uppdatering med Iris av livet i allmänhet och imorgon hawaiifest (hon fyller år). På lördag ska hon, hennes opjkvän och jag ut och grilla i skogen med deras tyska re-enactmentgäng. På söndag blir det warmaster och Martin, Iris kille har lovat att frälsa mig på detta spel, så se upp därhemma (ingen risk, jag har gubbar upp till knäna).

Ha en härlig kväll allihop, det blir mer uppdateringar sen, här finns trådlöst nät. :-)

Lite personliga hälsningar:
F&E - ni kommer bli världens finaste föräldrar
B&J - tack för all hjälp med knä och tankar
M&KEP - nyd av en dejlig tid i Danmark!
M - välkommen till bryssel!
KK - välkommen till Sverige!
KM - ta hand om KK så hoppas jag vi kan ses allihop om min bil blir lagad.
E  - välkommen hem från jordbävningarna!
S - snart är nästa steg klart!
J - jag berättar ingenting om vad jag och S planerar, men det är roligt att du är nyfiken :P
H - du har redan fått en hälsning, inte sant? Njut och andas!  :)
U - länge leve din lägenhet på söder
F - ta hand om din sthlmsgäst, kul att ses igen!
S - länge sen vi sågs, hoppas du njuter av sommaren i västsverige eller var du nu än är, du som är den flitigaste kommentatorn i hela bloggen tror jag!

Ja, det finns nog fler att hälsa till, men ni som är omnämnda kommer säkert känna igen er.