lunchmöte gav löfte om träning

Han hade nog blivit senil och insåg att han skrivit att han skulle till Göteborg redan på söndag. Så var det ju inte, det var ju fel dag, det skulle bli någon gång veckan efter. Nu hade han kommit hem från lunchen och satt idag hemma och jobbade, vilket passade bra med hans humör.

Lunchen med Mia hade varit trevlig och de hade bestämt att de skulle gå och träna ihop nästa gång istället för att bara vräka i sig en massa mat. Han kunde inte förändra världen om han såg ut som han gjorde idag, och varför inte börja med en gång. Han försökte att inte tänka på några problem, men givetvis var det en kamp han skulle komma att förlora förr eller senare, det gällde att ta tag i verkligheten och sanningen och försöka få utrett inuti huvudet vad som hände.

Nu, dags att jobba.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0