kraschen

Missat samtal. eurovoice. där var hon. hon har nog ringt under dolt nummer ett par gånger men jag har inte tagit några samtal från dolt nummer. nu grät hon och sa "jag kan inte ta det här längre, om du inte hör av dig nu så kommer du inte höra av mig nåt mer nånsin igen".

Och det är väl bra. Antar jag. Det är inte vad jag VILL, för jag vill ju hon ska må bra och att hon ska få ett fint liv och att vi ska kunna bli vänner en dag igen. Men jag kan inte ringa tillbaka. Såklart. Det går inte. Men fy fan i helvetes jävla skit och AJJJJ så ont det gör att höra någon man älskat så mycket gråta.

Jag lyssnade inte klart på meddelandet, för er som undrar. jag hörde bara tio-tolv sekunder.

Lycka till att jobba effektivt idag.... är det så man måste vara? Stenhård och okänslig? Jag vet rent logiskt att det här är vad hon också behöver, kunna gå vidare och släppa mig. Så att vi båda kan gå vidare.

Jag hoppas bara att jag nån gång i framtiden kan känna mig riktigt lycklig och glad igen. Och att jag kan glöda igen. Och vilja göra saker för att det känns roligt. För just nu kan jag känna roligheter i stunden, men inte när jag sitter själv. Och jag kan ju inte hålla på och fly igen.

Det börjar definitivt bli dags att boka tid  hos en psykolog.