söndagskväll igen
Vaknade jättetidigt i morse. Var i kyrkan. Har blivit erbjuden att vara konfaledare till hösten. Det hade varit jätteintressant, får ta mig en allvarlig funderare några veckor på det.
Nu sitter jag på balkongen och skriver lite med laptopen, medan jag lyssnar på lite musik. Fredrik är iväg på en fika med nån kompis men hade ett bra snack med mig här innan, är verkligen glad att jag har honom. När det kniper och är kris så ställer han alltid upp till hundra procent. Det känns skönt.
Jag har bestämt mig nu. Imorgon ska jag säga upp mig. Enda anledningen är om inte Sophia är där, eller om hon är på så uselt humör hela dagen att det inte är lönt att säga ett pip - eller om jag nu inte lyckas få fem minuter själv med henne. Men jag måste försöka ta debatten. När jag väl bestämt mig klarar jag inte att gå och ljuga och nu i veckan bestämde jag mig. Eller... i Riga visste jag att jag var tvungen att bestämma mig. Nu i veckan tog jag beslutet och i helgen har jag förankrat det.
Worst case: hon blir tokarg och sen tokkall och blir superkorrekt med alla regler och styrningar hon har. Risken är att jag inte kommer iväg till skåne om två veckor utan blir fast i Gbg för att jag måste jobba på fredagen. Men det får jag också ta i så fall.
I värsta fall har jag en månads uppsägning, då jobbar jag till den sjunde juni och sen har jag semesterlön som täcker ungefär till slutet av juli, så det är en månad som jag måste stå för själv. Det har jag buffert till. Och dessutom har jag et tkonsultkontrakt som jag inte vet hur det kommer sluta med.
I bästa fall har hon också tänkt på att det här inte funkar längre och tycker det är en bra lösning. Hon kanske föreslår att jag ska jobba ända fram till eventet. Det kommer jag nog inte göra, om jag inte får möjlighet att ta ut alla mina återstående semesterdagar, då kan jag tänka mig det. Då kan jag vara mer ledig i juli och sen är det bara några veckor till jag behöver köra.
men vi får se. Jag tror inte att alla svaren kommer imorgon, men jag vet att det viktigaste beslutet är taget. Det här är ett stort steg för mig, jag som alltid inrättat mig efter vad jag "borde" göra. Det här är ologiskt och otaktiskt. Men det är rätt beslut, och då måste det fattas.
Nu ska jag skriva lite...
Nu sitter jag på balkongen och skriver lite med laptopen, medan jag lyssnar på lite musik. Fredrik är iväg på en fika med nån kompis men hade ett bra snack med mig här innan, är verkligen glad att jag har honom. När det kniper och är kris så ställer han alltid upp till hundra procent. Det känns skönt.
Jag har bestämt mig nu. Imorgon ska jag säga upp mig. Enda anledningen är om inte Sophia är där, eller om hon är på så uselt humör hela dagen att det inte är lönt att säga ett pip - eller om jag nu inte lyckas få fem minuter själv med henne. Men jag måste försöka ta debatten. När jag väl bestämt mig klarar jag inte att gå och ljuga och nu i veckan bestämde jag mig. Eller... i Riga visste jag att jag var tvungen att bestämma mig. Nu i veckan tog jag beslutet och i helgen har jag förankrat det.
Worst case: hon blir tokarg och sen tokkall och blir superkorrekt med alla regler och styrningar hon har. Risken är att jag inte kommer iväg till skåne om två veckor utan blir fast i Gbg för att jag måste jobba på fredagen. Men det får jag också ta i så fall.
I värsta fall har jag en månads uppsägning, då jobbar jag till den sjunde juni och sen har jag semesterlön som täcker ungefär till slutet av juli, så det är en månad som jag måste stå för själv. Det har jag buffert till. Och dessutom har jag et tkonsultkontrakt som jag inte vet hur det kommer sluta med.
I bästa fall har hon också tänkt på att det här inte funkar längre och tycker det är en bra lösning. Hon kanske föreslår att jag ska jobba ända fram till eventet. Det kommer jag nog inte göra, om jag inte får möjlighet att ta ut alla mina återstående semesterdagar, då kan jag tänka mig det. Då kan jag vara mer ledig i juli och sen är det bara några veckor till jag behöver köra.
men vi får se. Jag tror inte att alla svaren kommer imorgon, men jag vet att det viktigaste beslutet är taget. Det här är ett stort steg för mig, jag som alltid inrättat mig efter vad jag "borde" göra. Det här är ologiskt och otaktiskt. Men det är rätt beslut, och då måste det fattas.
Nu ska jag skriva lite...
Kommentarer
Postat av: Anonym
tack Fredrik
Trackback
