kraschen

Ja, det är dagar som rullar på efter dagar, och framtiden är ett frågetecken, jag blir mer och mer medveten om vilka val som ligger framför mig och det känns lite skumt och udda, alltihop.

Jag är i alla fall inte helt skräckslagen över allt som är på väg att hända längre, även om jag allvarligt längtar till helgen när jag ska till Riga, och till helgen efter, som jag reserverat bara för mgi själv (nej, jag tänker inte boka upp mig något mer tack).

Sen blir det eventuellt Skåne i början av kristi flygare-helgen, dock kanske jag smiter upp igen på lördag kväll för att umgås med en kompis som har inflyttning.

Men störst av allt är mina tankar och frågor till mig själv om vad jag vill göra. Det gäller att lyssna på lillebror. Kanske dags att ta en helg i Eksjö snart och få fundera lite...