kraschen

En av de saker som jag gillade mest med mitt jobb innan jag blev sjukskriven var möjligheten att få komma ut och spela en roll i personers liv. Vanligtvis när man sitter och bestämmer priser och modeller, ja, då är man inte en del av resultatet. Man skriver siffror och dokument och så påverkas människor som jobbar med produkterna.

Inte i den här branschen. Här får man verkligen höra när man gjort något. Idag har varit en intensiv dag... jag har stått på scen åtta-nio gånger för olika presentationer. Och har fått så många ryggdunkningar att jag måste påminna mig om att jag inte är odödlig. Klart det är underbart att få höra att man är fantastisk på scen, att man påverkar människor, att man var bäst på hela dagen osv osv... tur man har lärt sig lite om ödmjukhet genom kraschen så det inte går en åt huvudet.

Men det är fortfarande kul att se folks leenden och känna att man är populär. Även om jag vet hur lätt det förbyts i något annat.

Nu har de sex i rummet intill. Min säng skakar.

Dags att sova med andra ord.

Godnatt.