kraschen

Nu är gipset borta och helt plötsligt märker jag att jag inte alls kan röra mig som jag gjort innan. Gipset har skyddat mig ganska rejält och nu är det istället en robotliknande skena i plast och metall, med gångjärn, som jag ska ha i minst en månad.

Den låter mig böja knäet och den trycker upp vaden för att stärka de trasiga korsbanden.

Men gissa om jag blev förvånad när jag satte mig vid skrivbordet och slängde upp benet som vanligt - knäet försökte ju böja sig och se DET gillade inte leden riktigt. Aj vad jag skrek!!!

Härligt att man lever.


Steg 1) Lära mig att jag nu inte är lika skyddad i knäet
Steg 2) Lära mig böja och räta på benet
Steg 3) Belasta benet naturligt
Steg 4) Börja gångträning.

Får lov att välja en valfri sjukgymnast som är i region skåne, så jag ska kolla dels med han som de har på Bujinkan, som är sjukgymnast. Han ska tydligen vara superbra och han kan ju dessutom hela Bujinkan-tänket.

Igår spelade vi rollspel, mysteriet går vidare och de var kul. Micke hade ingen möjlighet att komma hem så han fick sova hos mig och vi satt uppe alldeles, alldeles för sent och snackade om religion och mytologi.

Nu måste jag äta, och kanske rentav sova en stund - om jag har energi kvar ska jag gå och kolla på film hos Jenny o Claes sen, men det är lite halvt osäkert. Blev inbjuden till grillning i Hörby, men det är ju lite svårt, kommer inte dit och tillbaka och sen vet jag inte hur bra det går med ortosen heller.

Ska se om jag kan få en bild på mitt robotliknande ben sen.