väldigt lång tid sen sist
Hej alla,
Det var jättelänge sedan jag skrev här. Dagarna har bara runnit på och för varje dag har jag tänkt "imorgon ska jag skriva i dagboken". Men sen har dagen gått och nu känns det som om det är massor jag måste skriva om. Risken är att det blir lite kortfattat.
Jag började jobba förra veckan. Det kändes konstigt, men rätt okej. Jag var uppe i Göteborg, bodde hos Fredrik och jobbade därifrån en av dagarna och satt i onsdags hos Sophia (min chef) hela dagen och jobbade. Vi kom överens om hur vi ska lösa mitt jobb i höst (kommer bara vara anställd på 50% så att jag får rehab ordentligt. Sen när sjukskrivningen är över är det tänkt att jag ska fylla resten av tiden via mitt eget företags arbete).
Och det känns bra, att vara igång igen. Då tänker jag inte så mycket på benet i sig, för det funkar rätt okej, det enda jag märkt är att energin verkligen inte alls är som förr, dvs när jag jobbat min halvdag, ätit lunch och tagit en promenad, så är jag så trött att jag oftast tar en liten tupplur.
Men det fascinerande, det som gör mig glad, är att jag verkligen orkar - och framförallt, att jag äger min egen tid. Att den inte springer iväg för mig eller stressar iväg. Jag har ju alltid varit engagerad till max i allt jag gör och det har varit ett stort plus, men på mitt jobb blev det också en liten fälla när det fanns hur mycket som helst att göra och jag till slut jobbade mer än 80 timmar i veckan i nästan ett halvår.
Så det var faktiskt ett helt år sedan Anna och jag separerade och ett helt år sedan jag jobbade på allvar. Och det har gått över förväntan att börja igen. Jag känner att jag gör nytta, jag känner att jag får gjort saker, och jag känner att jag har kontroll på min tid. Timmarna blir effektiva och jag har hittat metoder för att se till att jag inte fastnar i såna där retliga tankesnurror... ni vet, när man borde plugga/jobba eller göra annat, men fastnar i något problem som man inte kan sluta tänka på och så går det en halvtimme eller en timme och man inser att man inte fått gjort nånting alls den senaste timmen. Eller att man stressar och därför inte får gjort något utan bara tänker på hur man ska sluta stressa.
Tipset för alla är att jag i min outgrundliga vishet och ödmjukhet ;) har hittat fyra sorters tid:
för mig med andra
låst |
tid. MÅSTE | JOBB
TID | TID
-----------------O---------------
fri TID FÖR | SOCIAL
tid MIG SJÄLV | TID
|
Två av tidsformerna är låsta, de kräver att du binder upp dig. En av dem gör du för din egen skull (måstetid) och den är allt som handlar om att äta, sova, diska, tvätta som krävs för att du ska fungera i din egen vardag. Den andra är jobbtid, tiden du är på (eller TÄNKER på) jobb, skola, ideella uppdrag eller andra åtaganden som antingen handlar om att få pengar, eller som handlar om att du tagit på dig något ihop med andra, och där andra blir beroende av din insats.
Två av tidsformerna är öppna och även där är en av dem "din" och en av dem handlar om relationer med andra. Den sociala tiden är tid du spenderar ihop med andra för att ha roligt, och tid för dig själv är när du umgås med dig själv för att ha tid att tänka efter.
Den riktiga boven är den lilla cirkeln i mitten, som jag kallar Spilltid eller Håltid. Det är som ett svart hål och allting du gör dras dit. Om du inte håller dig fokuserad så kommer tiden du spenderar att hamna i det svarta hålet istället, och då får du ingenting gjort alls. Det är där stressen bor. Spilltiden är tid som går åt när du varken gör en sak eller en annan, när du inte får gjort något för att du tänker på alla saker du borde göra, eller när du sitter på jobbet och tänker på ett problem och märker att en hel timme gått utan att du kommit någonstans - då har spilltiden varit framme och stulit lite av din tid.
Det är all tid som går åt när vi inte är fokuserade på vad vi gör, tid som inte skapar någonting alls, utan som bara tar tid utan att ge något tillbaka. Livet är vinst varje gång om vi gör det mesta av det. Och det handlar inte om att tid "att slappa" blir spilltid, absolut inte. Att slappa och bara känna "ahhhh,så skönt" är ju tid för dig själv, att bara njuta. Men när du märker att du börjar skruva på dig och tänka "nej, här kan jag inte ligga längre" så är det dags att gå upp direkt, annars hamnar mer av din tid i spillhålet.
Fiffig modell va? Den funkar rätt bra för mig, så fort jag märker att jag är på väg ner mot spilltiden så byter jag till en annan typ av tid. Om jag jobbar och märker att jag fastnar i ett problem, som jag gjorde nu häromdagen, ja då är det dags för lunch eller en promenad eller att gå och sköta om tvätten, bara så att jag bryter tankemönstret.
LIte boktips:
"How to get rich" av Donald Trump. En liten guldklimp och rätt rolig att läsa. Men man får sig en tankeställare när man ser att han jobbar faktiskt inte SÅ mycket mer än vilken vanlig svensk mellanchef som helst, och när man ser hur han hanterar 1250 samtal i veckan utan att stressa.
"Tio tankar om tid" av Bodil Jönsson, en liten kort historia om tiden och dess betydelse.
"Själaväktarna" av Ma Oftedal som handlar om en liknande modell som handlar om energi, positiva och negativa händelser. En slags "viktväktarna" för din personliga energi. Också rätt användbar, men kräver stora portioner självinsikt.
Ja, dagarna går vidare och jag har det ganska bra i det stora hela. Idag kommer förhoppningsvis Schnappi hem och jag ska ta lite foton på honom i terrariet så ni får se min darling-orm. Han lär bli eld och lågor över sitt nya hem, åtminstone hoppas jag det.
Nu måste jag återgå, jag har ju faktiskt ett jobb att sköta ;)
Det var jättelänge sedan jag skrev här. Dagarna har bara runnit på och för varje dag har jag tänkt "imorgon ska jag skriva i dagboken". Men sen har dagen gått och nu känns det som om det är massor jag måste skriva om. Risken är att det blir lite kortfattat.
Jag började jobba förra veckan. Det kändes konstigt, men rätt okej. Jag var uppe i Göteborg, bodde hos Fredrik och jobbade därifrån en av dagarna och satt i onsdags hos Sophia (min chef) hela dagen och jobbade. Vi kom överens om hur vi ska lösa mitt jobb i höst (kommer bara vara anställd på 50% så att jag får rehab ordentligt. Sen när sjukskrivningen är över är det tänkt att jag ska fylla resten av tiden via mitt eget företags arbete).
Och det känns bra, att vara igång igen. Då tänker jag inte så mycket på benet i sig, för det funkar rätt okej, det enda jag märkt är att energin verkligen inte alls är som förr, dvs när jag jobbat min halvdag, ätit lunch och tagit en promenad, så är jag så trött att jag oftast tar en liten tupplur.
Men det fascinerande, det som gör mig glad, är att jag verkligen orkar - och framförallt, att jag äger min egen tid. Att den inte springer iväg för mig eller stressar iväg. Jag har ju alltid varit engagerad till max i allt jag gör och det har varit ett stort plus, men på mitt jobb blev det också en liten fälla när det fanns hur mycket som helst att göra och jag till slut jobbade mer än 80 timmar i veckan i nästan ett halvår.
Så det var faktiskt ett helt år sedan Anna och jag separerade och ett helt år sedan jag jobbade på allvar. Och det har gått över förväntan att börja igen. Jag känner att jag gör nytta, jag känner att jag får gjort saker, och jag känner att jag har kontroll på min tid. Timmarna blir effektiva och jag har hittat metoder för att se till att jag inte fastnar i såna där retliga tankesnurror... ni vet, när man borde plugga/jobba eller göra annat, men fastnar i något problem som man inte kan sluta tänka på och så går det en halvtimme eller en timme och man inser att man inte fått gjort nånting alls den senaste timmen. Eller att man stressar och därför inte får gjort något utan bara tänker på hur man ska sluta stressa.
Tipset för alla är att jag i min outgrundliga vishet och ödmjukhet ;) har hittat fyra sorters tid:
för mig med andra
låst |
tid. MÅSTE | JOBB
TID | TID
-----------------O---------------
fri TID FÖR | SOCIAL
tid MIG SJÄLV | TID
|
Två av tidsformerna är låsta, de kräver att du binder upp dig. En av dem gör du för din egen skull (måstetid) och den är allt som handlar om att äta, sova, diska, tvätta som krävs för att du ska fungera i din egen vardag. Den andra är jobbtid, tiden du är på (eller TÄNKER på) jobb, skola, ideella uppdrag eller andra åtaganden som antingen handlar om att få pengar, eller som handlar om att du tagit på dig något ihop med andra, och där andra blir beroende av din insats.
Två av tidsformerna är öppna och även där är en av dem "din" och en av dem handlar om relationer med andra. Den sociala tiden är tid du spenderar ihop med andra för att ha roligt, och tid för dig själv är när du umgås med dig själv för att ha tid att tänka efter.
Den riktiga boven är den lilla cirkeln i mitten, som jag kallar Spilltid eller Håltid. Det är som ett svart hål och allting du gör dras dit. Om du inte håller dig fokuserad så kommer tiden du spenderar att hamna i det svarta hålet istället, och då får du ingenting gjort alls. Det är där stressen bor. Spilltiden är tid som går åt när du varken gör en sak eller en annan, när du inte får gjort något för att du tänker på alla saker du borde göra, eller när du sitter på jobbet och tänker på ett problem och märker att en hel timme gått utan att du kommit någonstans - då har spilltiden varit framme och stulit lite av din tid.
Det är all tid som går åt när vi inte är fokuserade på vad vi gör, tid som inte skapar någonting alls, utan som bara tar tid utan att ge något tillbaka. Livet är vinst varje gång om vi gör det mesta av det. Och det handlar inte om att tid "att slappa" blir spilltid, absolut inte. Att slappa och bara känna "ahhhh,så skönt" är ju tid för dig själv, att bara njuta. Men när du märker att du börjar skruva på dig och tänka "nej, här kan jag inte ligga längre" så är det dags att gå upp direkt, annars hamnar mer av din tid i spillhålet.
Fiffig modell va? Den funkar rätt bra för mig, så fort jag märker att jag är på väg ner mot spilltiden så byter jag till en annan typ av tid. Om jag jobbar och märker att jag fastnar i ett problem, som jag gjorde nu häromdagen, ja då är det dags för lunch eller en promenad eller att gå och sköta om tvätten, bara så att jag bryter tankemönstret.
LIte boktips:
"How to get rich" av Donald Trump. En liten guldklimp och rätt rolig att läsa. Men man får sig en tankeställare när man ser att han jobbar faktiskt inte SÅ mycket mer än vilken vanlig svensk mellanchef som helst, och när man ser hur han hanterar 1250 samtal i veckan utan att stressa.
"Tio tankar om tid" av Bodil Jönsson, en liten kort historia om tiden och dess betydelse.
"Själaväktarna" av Ma Oftedal som handlar om en liknande modell som handlar om energi, positiva och negativa händelser. En slags "viktväktarna" för din personliga energi. Också rätt användbar, men kräver stora portioner självinsikt.
Ja, dagarna går vidare och jag har det ganska bra i det stora hela. Idag kommer förhoppningsvis Schnappi hem och jag ska ta lite foton på honom i terrariet så ni får se min darling-orm. Han lär bli eld och lågor över sitt nya hem, åtminstone hoppas jag det.
Nu måste jag återgå, jag har ju faktiskt ett jobb att sköta ;)
Kommentarer
Trackback
