Åke
Igår hade jag öppet hus. Det var inte det lättaste, jag hade en ganska tung dag, svårt att sova och hade ont redan på förmiddagen så jag sov en stund till. Vid ett kom första gästen och vid nio på kvällen gick den sista. Det var underbart att träffa så många. Ibland var vi två, ibland tio, och mitt gips är nu fulltecknat (lista på vad som står på det kommer när det ska plockas av).
Stort tack till alla de tjugo personer som kom igår och förgyllde min dag. Det var fantastiskt trevligt att få träffa alla och få prata med er. Och stort tack till Fredrik som passade upp på mig hela helgen med allting.
Emelie - du hade rätt. Det finns mer,det märker jag när jag gräver lite i det. Det ligger en hel sjö av saker att bearbeta från kraschen som ännu inte är uppe i ljuset, men de ligger så långt ner att man inte kan ta fram dem på begäran.
Mamma ringde innan (bra jobbat mamma!), försäkringen på jobbet täcker även krisbearbetning så om jag förstått det rätt så kommer jag få hjälp av en psykolog som If har avtal med. Det visade sig att det var Åke Iwar, som jag tror jag kommer få stor hjälp av. Bara att läsa hans berättelser hjälpte. Han fick själv se sin cirkel slutas när han förlorade fru och barn i Khao Lak under tsunamin. Läs mer
Hoppas verkligen det stämmer, att jag får gå till honom, det hade varit kanon.
Jag kommer stanna i Eksjö lite kortare tid än planerat, jag kommer nog hem strax före förstamajhelgen igen. Hoppas få en tid hos Iwar på fredagen och sen kanske, kanske, kanske kunna vara med och spela på helgen med the boyz om det blir spelmöte av.
Sen är det en månad till innan jag blir av med gipset, och sen blir det till sadistsjukgymnasterna för att lära mig gå igen. Men det kommer bli bra. Till slut. Oavsett om det blir med en lätt hälta och en droppande fot, så har jag två ben och jag har livet i behåll.
Bara en sån sak...
Ta hand om er alla! Tänker på er!
Stort tack till alla de tjugo personer som kom igår och förgyllde min dag. Det var fantastiskt trevligt att få träffa alla och få prata med er. Och stort tack till Fredrik som passade upp på mig hela helgen med allting.
Emelie - du hade rätt. Det finns mer,det märker jag när jag gräver lite i det. Det ligger en hel sjö av saker att bearbeta från kraschen som ännu inte är uppe i ljuset, men de ligger så långt ner att man inte kan ta fram dem på begäran.
Mamma ringde innan (bra jobbat mamma!), försäkringen på jobbet täcker även krisbearbetning så om jag förstått det rätt så kommer jag få hjälp av en psykolog som If har avtal med. Det visade sig att det var Åke Iwar, som jag tror jag kommer få stor hjälp av. Bara att läsa hans berättelser hjälpte. Han fick själv se sin cirkel slutas när han förlorade fru och barn i Khao Lak under tsunamin. Läs mer
Hoppas verkligen det stämmer, att jag får gå till honom, det hade varit kanon.
Jag kommer stanna i Eksjö lite kortare tid än planerat, jag kommer nog hem strax före förstamajhelgen igen. Hoppas få en tid hos Iwar på fredagen och sen kanske, kanske, kanske kunna vara med och spela på helgen med the boyz om det blir spelmöte av.
Sen är det en månad till innan jag blir av med gipset, och sen blir det till sadistsjukgymnasterna för att lära mig gå igen. Men det kommer bli bra. Till slut. Oavsett om det blir med en lätt hälta och en droppande fot, så har jag två ben och jag har livet i behåll.
Bara en sån sak...
Ta hand om er alla! Tänker på er!
Kommentarer
Trackback
