kraschen

Ja, en söndagkväll och den första kvällen på väldigt länge som inte är hemma med Hannah eller iväg på någon form av aktivitet. Det är så otroligt sällan jag får en kväll bara på egen hand och jag har varit väldigt produktiv, men slappnat av hur mycket som helst.

Helgen blev helt annorlunda än planerat. Söta Hannah tyckte att äsch, det där med att vi skulle vara hemma och fixa med lägenheten kunde vänta, hon ville hellre jag skulle få vara med och spela rollspel med Åstorpsgänget. Det var RIKTIGT skoj igår, ny kampanj och nytt spel. Sen körde jag genom snögloppet för att få gosa in mig intill min darling.

Idag åkte jag norröver igen och har spenderat kvällen med att städa, fixa, packa inför veckan, och sätta in alla papper som rör lägenheten i en pärm, noga markerad och organiserad så vi får lite ordning. Lite är det kvar att göra, men det börjar bli ordning. Snart kommer förhoppningsvis soffan och sen måste vi organisera en inflyttningsfest!

Jag saknar givetvis henne redan, och lille Elmo också, men det är så sällan jag får en kväll bara för Björn och det behöver jag ibland. Ända sedan kraschen och hela min livskris har det blivit viktigt att jag ibland bara får stanna till och andas lite. Därför blev jag väldigt glad på tanken att vi förmodligen ska åka ihop med Hs föräldrar i sommar på camping en vecka och bara njuta.

H funderade på om jag inte borde skriva en bok också, när hon såg mig skriva min bakgrundshistoria för min karaktär. Ja, kanske det. Jag har så många drömmar, inte alls så många som förr och definitivt inte i närheten av lika passionerade. Men ändå. Men det blir kanske en liten sidoblogg som jag skriver i?

Jag vill fortfarande saker - och jag är glad att jag har en partner som inte vill att jag ska begränsa mig, utan stöttar mig i den jag är. Underbart.