kraschen

Nu var han verkligen gubbnära, med hatt och allt. Men den stoppade lågt hängande solstrålar, taskiga och kalla höstregnsdroppar och annat, bara en sån sak. Och den var perfekt för söndagspromenader.

Livet var inte alltid lätt, men det var alltid en rätt enkel ekvation. Här och nu, skulle kråkorna sagt, men det var ju svårt att alltid ha detta fokus på allt som hände.

Nu var i alla fall ordningen återställd om inte permanent så åtminstone tillfälligt och det gav tillfälle att andas och njuta och bara vara. Det var härligt nog.